Jakob Eriksson

Född: omkring 1620 Långed, Nordmaling (AC)¹⁾

Familj med ?

Noteringar

DBN1681,4/11,§12:
Håknäs Byamän besvärade sig över Öres män att de förutan det Qvarnläge de av ålder haft i deras fors under deras land efter ett gammalt synebrev ha begynt bygga Laxegårdar och där med intagit en Ström som varit tillförne Kungaåder, begärandes att de måtte bliva med Råbrevet och icke vidare någon ny åverkan göra.
Öhrnäs-männen uppviste ett lika lydande synebrev av år 1548 av Landsens 24 och dåvarande lagmannen Erik Johansson, som förmäler att Öhrnäsmännen skulle ha fri kvarnväg till sin Ström, vad de heller vilja för Land eller Vatten, och sin kvarnvall och förbemälda Håknäsmän fri sina fäbodar och halva strömmen vardera upp och ut som dömdes fast vid 6 marks bot och i vite 40 mk. som denna förening åtala skulle.
På norra sidan hava Öhrnäsmän sin kvarnström, den vilja Håknäsmän dem intet vägra, jämväl sin farväg över sitt Land dit. Men besvärar sig att de tillvälla sig fiske och utvidga sina fiskevånor och varckan vidare än dem tillkommer. Berättandes därhos att Öhrnäsmän hava haft sin Ström vid det norra landet utmed kvarnhuset, de byar som ovanför bygga ha tyckt att Håknäsmännerna hade för stor Kungsåder, begärde syn och blev så avgjort genom den, att kroken på Håknäsströmmen skulle upprensas, genom detta upprensande som Överbyggaren gjort så bliver Kungsådern större, och Öhrnäsströmmen mindre, då begynna de maka sig efter och gå ifrån sin Ström där kvarnen står. Den synen om Kungsåderns rensande är given ?? vid pass 30 år sedan i Mårten Johanssons arrendetid. Om denna relation kommo parterna överens. Dock Öhrnäsman säger sin ström alldeles oduglig vara gjord genom detta rensande, så att (de) där inga varckan kunna hava.
Håckenäs män Reponera att han ligger så nu som fordom, och hava där sina tinor än idag. Kvarnen står och där och har sin gång. Öhrnäs män säga sig även haft fordom sina varckan det stället bättre söder, som de nu hava. Men kan det intet betyga eller bevisa. Säger sig haft rätt därtill, oavstt de intet brukat densamma. Håkenäs män säga att där Öhrnäs män nu byggt har varit den gamla Kungsådern. Håckenäs män har där aldrig byggt. Öhrnäs män säger sig där av ålder ha byggt. Näst förliden vår ha de haft där sina varckar, men blevo strax av floden utskurna. Vilja säga sig tillförne åtskilliga tider där byggt, men under tiden hållit upp.
Håcknäs män producerade vittnen, Nämligen: Olof Jacobsson i Långed betygade att hans fader Jacob Ersson var den förste som där byggde den Laxegård åt Öhrnäs män vid pass för 16 år sedan, och före hade de aldrig någon varckar där. Item (=likaså) Mikael Jacobsson i Håknäs om sina 65 år, bevittnade att Öhrnäs män aldrig på det stället haft någon gård förrän Jacobs fader byggde där utan en Stentina lägre neder i Strömmen och närmare landet. Detta senare vittne intresserat i saken, dock håller ett med förriga. Överbyggaren besvärar sig ock att Örnäsman täpper för mycket igen Kungs-ådran. Håkenäsman beklagar sig att på det men..............,kommer åter Överbyggaren på dem och gör dem oro. Bägge parterna beropa sig på ?? som intet tillstädes är, Nämligen: Per Tomasson i Långed. Håkenäsmän är taxerade för 4 lispund Lax, Nättingar 240 st. Öhrnäsmän 1 Lispund Lax, Nättingar 150 st.. Håkenäsmän menar att Öhrnäsmän intet är taxerad för Strömmen, utan för ett Stakenät de haft nedanför strömmen bättre åt havet. Nättingtaxan säga de dem hava efter den stråkan som är till deras by. Öhrnäsmän säger den stråkan då taxan lades intet varit till. Nu är den så stor att de kunna ro med båt fram, när högt vatten är.
RESOLUTION: Emedan Öhrnäsmän påstå den Strömmen som i det gamla Synebrevet av år 1548 kallas deras, skall vara genom Kungsådrans upprensande ovanför i Kroken alldeles oduglig gjord och de med vittnen vilja bevisa sig av ålder där byggt som de nu ha sina värckan. Men Håknäsmännen däremot säger deras Ström vara i samma läge som fordom, ej heller de taxerats för den Strömmen, utan för andra sina lägenheter de under sin by haft. Jämväl insistera det varit den gamla Kungsådran som alltid varit otäppt och än bör vara.
Fördenskull kan Rätten härutinnan intet definitive sluta innan själva Strömmen så väl vid Norra landet som eljest där rensningen skedde, genom Gode Män tages i ögonsiktet, som vid nästföljande Ting därefter kunna uppgiva beskaffenheten. Emellertid kunna parterna sina vittnen sammanskaffa och i beredskap hava. Jämväl i Fiskeboken efterslås på vad tid och hur Taxan på bägge dessa byar är lagd, varefter sedan rätten sin dom fälla och fundera kan. Innehålle bägge parterna emellertid med värckor på det tvistiga stället vid Laga Plikt.

DBN1688,3/3,§2:
Efter Kungl. Kammarcollegie Förordning rannsakades över Öde i detta Tingslag.Bl.a.:
3/. I Långedh är 18 1/2 seland? Öde lagda år 1675, nämligen; 7 1/2 seland av de 18 seland som i Jordeboken står Olof Jacobsson påförda och det fadern Jacob Eriksson ock satt brodern Thomas Erichsson , sins emellan uppdelt. Orsaken att dessa 7 1/2 är Öde blivna, berättas denne Thomas Erichssons såväl som hustru och barns avgång genom döden i den svåra tiden. Vilka 7 1/2 seland åter är till bruks upptagna av Dafwid Jonsson på Hr. Gouvernörens tillstånd år 1681. Dito 7 1/2 seland som i Jordeboken kallas Pehr Jonssons hemman, men en benämnd Olof Jonsson sedermera bebott, intill år 1675, då han för fattigdom i den svåra tiden övergav hemmanet och under tiggande i landet död blev. Vilket hemman allt sedan legat Öde och än ligger. Husen är alla förfallna, åkern i lind och lägda. De övriga 3 1/2 seland lär vara av Pehr Larssons hemman alldenstund han för tiden intet mera skattar än 9 1/2 seland och hans hemman likväl i Jordeboken står uppfört för 13 seland är fördenskull partiellt Öde. Men Pehr Larsson säger sig aldrig mera skattat än 9 1/2 seland Till byn är god fångstskog, knappt Mulbete och Tegesbord. Åkern svag sandjord. Under byn är också Laxfiske.

Källor
¹⁾	Kråken. Johansson, Sven-Erik (http://www.sikhallan.com/)

<< Startsida

Skapad av MinSläkt 3.2a, Programmet tillhör: Christer Wikström