DBN1663,15/2,§2:
Förehades en pojke Olof Nilsson i Afua /: som fadren Nils Johansson föregav vara på 15.e året:/ bekände sig hava igår vid Gästgivare gården, utom Porten, funnit Hans Höggrefl. EXCELLENTZ Högwälborne Hr. GOUVERNEURENS Greve Johan OXENSTIERNAS Knivar och Silversked uti ett foder, samma saker haver pojkens husbonde Lars Carlsson i bem.te Afua honom strax befallt förvara och gömma, sedan som pojken haver sin husbonde sådant de låtit se. Lars Carlsson bekänner såle-des skett vara och bedes före. En annan pojke Erich Samuelsson vittnade sig sett, att Olle fann eller hittade något utom Porten, dock icke visste vad sådant var, frågandes honom vad han hittade? Svarade Olle det var en halvöre. Och som han intet fick se hittegodset gick han Erich till Gästgivarens son Kiähl Andersson och sade, att Olle hittade något och ville intet uppenbara, och således blev sådant ryktbart. Pojken Olle bekände ock, att när husbonden och Matmodern hemma i sin gård hava besikti-gat knivarna och skeden, tog matmodern allt sådant och gömde i andre stugun. Hans Excelentz pojke, som borttappade knivarne och Silverskeden, saknade först dem vid Långed vid pass 2 milar Norr om Afua, kom därföre tillbaka till Afua och sådant efterspanade och sökte. Och som Gästgivarens son hörde, att Lars Carlssons pojke något hittade, gingo de genast och tilltalade honom om samma saker, hos vilken de ej förvägrades, utan strax dem bekände och igen levererade. Detta ärende REMITTERES till hans Grefl Exell:ts Höggunstige Disposition vid återkomsten, och så framt Hr. Exell:ts då ej vill av gunst saken tillgiva, pålades honom Lars Carlsson vid nästkommande Lands Ting Comparera och till saken svara, eftersom samma saker ej tillstädes vore att värderas. Läns- och Tolvmän bedja ock för honom Lars, givandes honom gott vittnesbörd, aldrig tillförende hört eller förstått med honom det som oärligt är.
(Anteckning i marginalen) Den 26 Martii 1664 på Nordmalings Laga ting betygades av Gästgivaren Anders Jonsson i Afua, att Hr Grefl Excellents denna saken eftergivit haver.DBN1681,1/3,§10:
Dito beklagar sig Pastor i Grundsunda över Nordmalingsboerne, som hålla Renjakt uti Grundsunda, förhålla honom hans rättighet av skottbogen, föregivandes giva sin Pastori varannan skottbog, varuti honom en orätt sker. Av många fällte djur ej mera härtill bekommit än en bog. Vill med vittne bevisa huru många hudar såldes, när de efter fångne djuren hemkom. Vittnen som på beropas framkallades, först Hans Nilsson i Afwa vittnade sig inga andra djur veta vara fällte i Grundsunda, än de som på Gummarks skog av Erich Nilsson i Sunnansiö fällte äre, vilka tvenne voro. Av dem haver han givit till sin kyrkoherde en bog, den andre till Pastori i Grundsunda. Flere djur vet han intet i Grundsunda vara fällte. På Afwa ägor äro 3 st fällte av Erich Samuelsson i Lögde och Pehr Samuelsson i Aspe och Olof Erichsson i Lygde. Desse äro uti Nordmaling boendes, skjutit dem på Nordmalings ägor, ty fast Afwa ligger till Kyrkorätten till Grundsunda, är marken som de äro fällte på likväl till Nordmaling hörande, och av Nordmalingsboer fällte. Mera vet han intet att berätta. Erich Andersson vittnade även att 2.ne djur vor fällte på Gummarks Skog straxt vid Prästegården, och tvenne stycken uti Afwa Skärgården inom Nordnalings Sockenrå, mera visste ej heller han att
berätta Är detta Rättens utslag, att Pastor i Grundsunda hade bort hava skottbogen av 2:ne st renar, som fällte voro på Gummarks skog. Men som de andra 3 st. äro fällte inom Nordmalings Socknerå av dess
Socknemän är Kyrkoherden i Nordmaling till skottbogen av dem berättigad. Skulle Pastor i Grunsunda genom flera vittnen bevisa kunna flere djur vara fällte, kan honom hans rättighet av dem ej sönas eller vägras.
DBN1682,28/11,§16:
Erik Eriksson i Lögdeå och Erik Samuelsson ibm. kärade till Håkan Persson i Aspeå att han på deras Byskog gjort åverkan med tjärutorvs hygge utan deras Lov och Minne. Är av Ländsman för 14 dagar sedan stämd. Varit tillstädes, men gått bort innan slutet, pliktar sina 3 mk.smt.
DBN1685,2/9,§3:
Erik Samuelsson i Lögdeå kärade till Jon Larsson i Levar efter 10 daler kmt. som han uppburit då han skulle gå tredje man för honom som intet blev av, vilka 10 daler han genom sin obligation av den 7 mars 1677 lovat betala genom sin huvudbonde i Uhmeå Simon Olofsson, varest han sig för knekt utleja låtit, men som han återkom därifrån att bli Pastoris Dragon här i Nordmaling, kunde Erich inga penningar i Uhmeå få, utan intill denna dag obetald bliven. Jon Larsson nekar intet att han uppburet av Erich dessa 10 daler smt. då han skulle gå tredjeman, var på 2 Tåg, det första till Grundsunda, det andra till Arnäs.
RESOLUTION: Efter Jon Larsson varit på Cronones Tåg, det första till Grundsunda, det andra till Arnäs för Erich Samuelsson, ändock de intet varit så fullkomliga, bör han i städjepenning njuta 5 daler, de övriga 5 daler kände Rätten honom skyldig betala till Erich Samuelsson, att därmed utlösa sin obligation.
DBN1685,2/9,§9:
Erik Samuelsson i Lögde dömdes att betala till Båtsman Jonas Mårtensson Hållfast 25 daler kmt. på 4 års resterande Rotepenningar, dem han till fullnad som andra bort njuta.
DBN1687,28/2,§11:
Erich Ersson i Lögde upptog för Rätten och begärde bli delaktig av Själafisket under Österdelen av Cronöhren jämte de tvenne grannar Jon Johansson och Erich Samuelsson som den för sig nyttjat en rund tid allena, anbjudandes sig efter sin andel vilja draga Taxan. Vilket Jon Johansson och Erich Samuelsson vägrade, sade sina föräldrar gjort en stor kostnad på bemälda Österören, med inlösen efter back skatt i Bef.mans Iwar Mårtenssons tid, och denna Cronöhr intet egentligen hör Byn till, utan ett Cronoskär, det den kan njuta som skäret sig stadgar och Taxan svarar.
RESOLUTION: Interlocutarie. Det påberopade beviset på back skatten måste uppvisas innan slut kan ske i saken
DBN1687,26/10,§6:
Erich Ersson i Lögde By kärade till sina grannar Erich Samuelsson och Jonas Johansson om participation i Själfisket under Östra delen i Crone Ören alldenstund Taxan är påförd hela byn, och om någon Rest påkomma skulle, begärs den hela byn påförd. Erich Samuelsson och Jonas Johansson svarade att de av Cronan sig antaget att svara den Östra delen av Croone Ören såsom en särskild ting ifrån byn, och så länge de mäkta draga skatten hoppas de också honom oträngd njuta och behålla, sade sig därhos betalt en gammal Rest till Cronan för samma del och därför berättigade honom njuta. När efter bevis frågades, producerade de ett kvittobrev som Bef.man Ivar Mårtensson Teet år 1684 utgivit, att hela socknen då betalt 15 års Rest genom en Borgare i Härnösand, Mårten Johansson: Sägandes att deras förfäder åter förnöjt och betalt Mårten Johansson. Erich Ersson reponerade att de intet kunna tillägna sig det som hela socknen tillkommer, eller åtminstone en by. Därtill sade han att de intet heller kunna tillägna sig hela Själa Rodden fast de skulle tilägna sig Crone Ören, angav dessa ut-skär, Nämligen: Furuören och tvenne Sandskär, Gåss-grundet, Grofgrundet, (Gravgr.) De andra instantierade att dessa skär intet stort duga och alltid varit brukade under Storören. Erich Ersson reponerade att Crone Öhren är för sig och de andra skären för sig.
RESOLUTION: Emedan Taxan för Östra delen av Crone Öhren i Cronans Räkningar har tillförne varit hela socknen påförd, och nu sedermera hela Lögde by, så kan intet Rätten tillägna de tvenne grannarna Erich Samuelsson och Jonas Johansson större rätt till bemälda östra delen av Crone Ören än de andra grannarna, så framt de icke skulle kunna bevisa sig eller sina föräldrar betalt den Rest som Bef.man Ifwar Mårtenssons kvittens förmäler Mårten Johansson i Härnösand på hela socknens vägnar till Cronan klarerat. Dock så, att som där några fler Ut-skär finnas, nämligen: Furöhren, Sandskären, Gåssgrunden och Graffgrunden, skall det stå alla grannarna fritt dem emot en skälig Taxa till Cronan att svara.
DBN1691,26/3,§9:
Mellan Erich Ersson i Lögdöö och Erich Samuelsson ibm. svarande, angående skällsord och ökvädings ord, RESOLVERADE RÄTTEN; Att som Erich Samuelsson intet undfalla kan ha i Socken stugan och församlingens närvaro Lasteligen tilltalt Tolvman Erich Ersson, det han skall ha uppburet av Bef.man Hans Olofsson Höök fångepengar och dem dolt eller intet socknen beräknat, som han nu föregiver hört en annan man i Grundsunda säga, så dömes han Erich Samuelsson för detta sitt lasteliga tal i många mans åhöro, emot Tolvman att plikta sina 12 mk. smt. i anledning av det 12 Capitlet Konunga balken ll.
DBN1691,26/3,§18:
Det Åkerstycke som Erich Johanssons förfader i Lögdeå för 40 år sedan pantsatt till Erich Samuelssons fader, Samuel Ersson i Lögdeå emot - 10 daler kmt. dömdes tillbaka med sina oppertinentier under sin rätta skatt igen som Erich Johansson besitter utan lösen, medan det prövas att nyttan av samma åkerstycke som av Erich Samuelsson och hans fader är brukat så långan tid utan skatt, icke allena fyllt intresset utan Kapitalet snart till tredubbelt.
DBN1691,26/3,§22:
Efter tullnärens ifrån Umeå, välbemälde Daniel Plantins eftersökan, angav sig ha förlidet år ...... daler 27 öre .... och 28 Maj funnit Strandvrak i Norfjärdingen efter en Sedels Specifikation, nämligen; Per Olofsson i Håknäs, Per Svensson i Sörbyn, Per Larsson i Långed, Per Persson i Öre, Erik Persson i Håknäs, Jonas Mikaelsson ibm. och Jonas Olofsson Ibm. som var för sig examinerades, men nekade ständigt sig mera funnit än de nu på sin uppsak angivet. Jacob Olofsson i Öre avlade Ed och betygade vad han och de andra hittat, av smöret tog de en liten klump att smaka. Olof Jacobsson Långedh vittnade på sin avlagda Ed att Pehr Olofsson i Håknäs sade för sig en lördags morgon att han funnit en Tena och smör afton före. Såg fuller om afton att han tog något upp ur sjön, men talte då intet med honom förrän andra morgon då han mötte mig och Erich Pehrsson i Håknäs, och innan vi talte honom till, sade för oss att han funnit smör då han uppviste oss det i skogen där han det lagt. Sedan frågade jag honom vad det var han tog upp i båten ur sjön dagen före. Av Söderfjärdingen har följande även hittat Strandvrak förlidet år samma tid efter specifikation, nämligen; Pehr Samuelsson i Aspe ½ tunna smör och 6 st. Renshudar. Johan Ersson i Lögde 2 st. Renshudar och en tunna tjära. Anders Hermansson på Vallen en tunna med åtskilliga skinnvaror som ägaren återfått. Nils Ersson i Ledusiöö och Jon Ersson i Lefwar tillhopa en tuna med 10 Lispund smör och 1 st. Renskinn. Elias Isaksson i Jernäss har angivit sig strax hos Prästen Hr. Jone efter dess attest. Erich Nilsson i Afwa och Erik Jacobsson som tjänte hos Lars Sjulsson i Ava funnit ett Renskinn. Erich Jacobsson och Anders Ersson i Afwa ha funnit en Renhud midsommartiden som Erich Nilsson nu först angav, vilken hud de än ha hos sig. Johan Mårtensson i Agnäset hittat en Renshud, som han säger sig strax till Uhmeå med borgaren Pehr Andersson skickat. Jacob Åsvedsson 2 st. hudar och ett stycke smör, har levererat hudarna och fått smöret för sitt omak. Erik Samuelsson och Erik Jacobsson i Lögdeå har sent i höstas hittad en Renhud, alldeles sönder och fördärvad därför han det intet kunnat nämna om henne. Jonas Andersson i Järnäs ett segel och några famnar rep, en renhud som han levererat ifrån sig strax till karlarna som var därefter hit ifrån Uhmeå, har intet angivet hos Prästen särdeles till uppvisning ? medan Bredviksman angivet sitt och mente då de få fångeman tillsatt så vi tillrört Prästen där i Brewyksbyn då de lät avskriva sitt, och kom inte i vår by. Har sitt hemman i Brewyk.
Erich Pehrsson i Järnäs 2 st. Renshudar som de utskickade från Umeå återtaget. Nock en Renhud - 3 veckor efter, som han än har hos sig, ett litet lås, en liten bytta med 11 mk. smör vid pass uti, som han delte upp med Olof Jacobsson i Järnäs, Anders Jacobsson ibm. och Erich Erikssons son, en liten gosse. Byttan har han än kvar. Jonas Johansson i Järnäs en Renhud är efterlevererad. Hr. Jon Attmarius på tillfrågan att; Pehr Olofsson med några flera var i Sockenstugan om Kristi Himmelsfärdsdag och angav sig funnit strandvrak, men nämnde intet vad det var, några gav sig eljest an hos mig med sina Specifikationer, men innan upplysning kunde ske av Predikstolen kom ägarens utskickade från Uhmeå och sitt efterfrågade.
RESOLUTIONER: Efter den upplysning man kunnat inhämta av inkomna berättelser, finner Rätten att ovan nämnde, som Srandvrak funnet förlidet år hava väl mellan sig och eljest i Socknen vid Kyrkan angivet att de något funnet, men intet något Specifkt eller var persedel för sig låtit anteckna eller lysning därefter skedd innan ägarens ombudsman är kommen sådant gods att efterfråga och vederkännas, som Rätten intet kan hålla för så Laga Lysning att de kunna pretendera tredjedelen av godsets värde efter det 30 Capitlet Tjuvmåla Balken ll. utan de som ägaren kan finna redeliga i detta mål handlat, så att de är utan misstanke, ha så mycket av godset att njuta som ägaren dem vill unna efter det 37 Capitlet Tjuvmåla Balken ll. Men de som med skäl kunna hållas misstänkta ha ingen bärgarelön att uppbära förrän de med sin Ed hålla att de intet av det funna godset undandolt, varken med sig själv eller med andra. Erich Persson i Järnäs som intet angivet en smörbytta utan den förtärt, bör byttan framskaffa att prövas må hur mycket smör varit, att sedan umgälda vad Lag förmår.
AGN1695,23/11,§6:
Olof Eriksson i Lögdeå - Erik Samuelsson ibm. ang. Olof Erikssons notlott och fiskerätt
AGN1696,6/2,§24:
Erik Samuelsson i Lögdeå klagade att ehuruväl han i åkermålet njuta sin teg tillhopa måste han likväl i ängen föra söderdelta tegar i tvenne skiften, vilka flyter där av att grannarna i byn för någon tid tillbaka sönderdelt ängarna i tre lotter, då en halv stång jord var av hans hemman pantsatt till gamle Asved i Lögdeå som den igenbekom i sin treding och som samma halva stång sedermera inlöses fick han väl i åker sin teg tillhopa igen, men i änge kunde det intet ske för den delning som grannarna gjort i ängarna, påstod alltså att berörda delning i ängarna måtte upphävas och över dem så väl tegmål gå som i åkern. Så ehuruväl, de andra grannarna ville förebära att denna delning av urminnes varit, likväl som det intet bevisas kunde utan denna halva stångs pantsättning såsom äldre och inlösen såsom yngre, sådan hävd kullkastar, så borde väl ängarna lika som åkern läggas i sina tegar efter skatten som det 6 Cap.Bygg.Balken LL: förmår, dock på det den delning som en gång till grannarnas bästa gjord är måtte bliva orubbad. Så blev Erik Samuelsson på det sättet till freds stälter att Olof Larsson i Aspeå, som äger en stång jord i den treding som Erik Samuelsson haver sina två stänger uti, upplåter Erik Samuelsson samma stång på det sättet, att han tager igen Erik Samuelssons halva stång i Åswed Jakobssons skifte eller treding och för den andra halva stången uppbär av Erik Samuelsson- 15 daler kmt, varpå de inför Rätten handslages. Vilket byte och köp Rätten så vida dömde ständigt som där av ingen irring sker i indelningen i det Erik Samuelsson nu kommer att skatta ett seland mera än förr på det delningen i ängarna måtte bliva stående orubbad och Erik Samuelsson sin ängesteg tillhopa, ängesladorna jämka Erik samuelsson och Olof Larsson sin emellan efter beskaffenheten.
AGN1696,23/11,§14:
Rasmus Samuelsson i Ultrå fodrade sin broder Erik Samuelsson i Lögdeå på sitt innestående arv från år 1676 efter föräldrarna 60 daler kmt.
AGN1697,30/10,§10:
Tionderäknarna ifrån Nordmaling, Nils Zackrisson i Hallen, Per Jonsson i Torrböle, Jonas Davidsson i Långed, Jonas Andersson i Järnäs, Jacob Olofsson i Öre, Nils Mårtensson i Baggård, Sven Jacobsson i Ledusjö, Håkan Eriksson i Mo, Erik Samuelsson i Lögdeå, Per Samuelsson i Aspeå, och Johan Johansson i Orrböle avlade sin ämbets Ed.
AGN1698,22/2,§5:
Anno ransakades över innestående Cronans utlagor pro Anno 1697 i Nordmaligs socken har bl.a:
Erik Samuelsson i Lögdeå 16 daler 8 öre 16 penningar
AGN1698,22/2,§9:
Hustru Kierstin Forsman ifrån Uhmeå lät Protokollera att hennes man har till fordra hos Erik Samuelsson i Lögeå 17 daler 8 öre kmt. för pantsatta Sädeskorn, och förmenar komma till sin betalning av hans efterlåtenskap framför annan gäld. Pehr Samuelsson i Asped , hustru Kierstin i Mo, Märit Olofsdotter, hustru Margrita i Lögdeå, hustru Märits barn i Ledusiö angav sig ha sin arv efter föräldrarna innestående hos Erich Samuelsson, begärandes att den intet måtte varda bortryckt i annan hans gäld.
RESOLUTION: Där Erich Samuelsson för gäld bunden är att egendomen intet räcker till gäldens betalning, briste slikt av Mark som av Mark efter det 22 Capitlet Ärvda Balken ll. där icke någon Kreditor kan visa någon särdeles förmån. Arv har intet vidare någon förmån än det som arv är. Finnes kvar i behåll oförändrat såsom fasta ägor, av vilken Ränta dock måste betalas