Lars Olsson Björnram
Hövitsman, fogde och häradshövding. Blev ca 76 år.
| Född: | omkring 1495 (E) 1) | |
|---|---|---|
| Död: | mellan 1571 och 1572 1) |
Familj med Anna Andersdotter Grubb (1499 - 1559)
| Vigsel: | 1) |
|---|
| Noteringar |
|---|
| Hövitsman, fogde och häradshövding. Född omkring 1495 i Östergötlands län. Död 1571 eller 1572. Troligen Östgöte till börden eftersom han ägde arvsjord o Östergötland och tidigast påträffas som fogde i detta landskap i september 1520. Sympatiserade med Sturepartiet. Efter att Gustav Vasa försökt involvera dalkarlarna i upproret mot kung Kristian och misslyckats, anlände Lars Olsson åtta dagar senare till Mora och berättade där om kung Kristians grymheter. Han lyckades övertyga dalkarlarna att kalla tillbaka Gustav Vasa. Han sade: "Ty I gode män have rätt nu den herren behov, så frampt I dalkarla med ganska Sveriges inbyggjare icke ville slätt fördärvade och utdödde blive". Gustav Vasa utsåg 1521 Olsson till hövitsman över 7000 dalkarlar och helsingar. Efter strider i Dalarna mot kung Kristians män och plundring av danska köpmän drog Gustav Vasa till Hälsingland för att öppna vägen till Finland och de tyska städerna. Som hövitsman för krigsfolket utsågs Lasse Olsson. Efter att hären växt och delats i två hoper var han hövitsman över den ena. Gustav Vasa vände om och begav sig mot Västerås. Lasse Olsson lyckades ta sig in i staden och beslagta fiendens ammunition och vapen. Efter ännu en strid i Västerås var hela Västerås med undantag av slottet i Gustav Vasas händer. I en strid i Stockholm skadas Lasse Olsson genom ett slag i huvudet. Därefter omnämns han ej i samband med strider. Gustav Vasa utser i november 1521 Lasse Olsson att vara fogde i Norrbotten. 1526 frånträder han officiellt som fogde i Norrbotten och Ångermanland då han redan 11 juni 1526 erhållit fullmakt som fogde i Tuna i Dalarna, vilken han uppehöll till och med 1527. Den 25 november 1530 utsågs han till fogde över Korsholms län i Österbotten där han också innehade lagläsares tjänst. Som fogde uppbar Olsson årligen 20 mark i penningar förutom fritt uppehälle på Korsholm. Under sig hade han fem svenner som var och en erhöll 16 mark i årslön. Mellan 1543 och 1560 nämns Lasse Olsson som underlagman i Västerbotten, en tjänst som tidigare innehafts av hustruns släktingar. Åren 1546-1548 omnämns han som fogde på Västerås slott och 1549 användes han i några uppdrag vid Sala gruva. 1550 tillträdde han fogdeämbetet i Hälsingland, en tjänst han uppehöll till 1554 då han efterträddes av sin måg Anders Sigfridsson Rålamb. I januari 1562, samma år som adlandet, utsåg Erik XIV Lasse Olsson till medlem av den nyligen upprättade konungsnämnden som till att börja med verkställde återvinningsdomar till adeln och rena civilmål. Nämnden kom med tiden att bli ett alltmer effektivt vapen för Erik XIV och hans sekreterare Jöran Persson Tegel, som använde rådet för sina egna maktambitioner i kampen mot adeln. Över 300 dödsdomar utfärdades och endast en gång gick nämnden emot Jöran Persson. Konsekvent tvingades nämnden att döma såsom kungen och Jöran Persson ville, även när detta stred mot Sveriges lag. I och med kungens fall och avrättningen av Jöran Persson upplöstes nämnden. Lasse Olssons passivitet i nämnden har förklarats med att två av hans mågar, Anders Sigfridsson Rålamb och Per Eriksson Korp, tillhörde Jöran Perssons närmaste krets av förtrogna. |
| Källor | |
|---|---|
| 1) | Pettersson, Björn (http://home7.swipnet.se/~w-79130/) |
<< Startsida
Skapad av MinSläkt 3.2a, Programmet tillhör: Christer Wikström