Olof Johansson

DÖDSRUNA:
Gamle mannen Olof Johansson i Hörnsjö, född år 1699 den 29 September. Fader var före detta bonden Johan Olofsson i besagda by, och Modern hustru Catharina Mattsdotter från samma by. Han var tvenne gånger gift.
-1/ Med Beata Johansdotter från Bastuträsk, med vilken han år 1724 byggde äktenskap. Hon födde honom inom 12 års sammanlevnad 10 st. barn, av vilka 2 söner och 1 dottern nu fadern överleva.
- 2/ Ingick han äktenskap år 1737 med nu efterlämnade änkan, hustru Margreta Olofsdotter från ? Han hade med henne haft 12 barn, 8 söner och 4 döttrar, av dem leva ännu 4 söner.

I 40 år måste han dragas med ländvärk, och under besagda tid i 20 år nödgats bruka tvenne kryckor. Slutligen har han 5 år varit sängliggande, och under sin långsamma sjuklighet varit tålig och med Guds vilja förnöjd. Eljest hade han gott lovord om sig.....förde och en anständig vandel. Begravd den 2 Januari 1780,och levde 80 år 10 v 5 d.

AGN1725,22/2,§17:
Pigan Brita Persdotter i Gräsmyr söker inbinda 3 seland jord i Hörnsjö som Johan Olofsson besitter (Johan Olofsson ej tilstädes)

AGN1743,9/12,§5:
Hindrik Johansson i Lemusjö stämmer Olof Joansson angående arvsrätt i hemmanet

AGN1756,2/3,§14:
Olof Johansson i Hörnsjö var väl av dess granne Erik Ersson därstädes instämt angående 3:ne seland jord, som denne ifrån den förenämde återvinna velat. Men gåvo vid upprop tillkänna de enligt författad och av vittnen Olof Isaksson i Mo, Anders Mårtensson i Baggård, samt Jacob Jacobsson i Örsbäck och Erik Pärsson i Lefwar besannad skrift tillkänna, att de träffat en sådan förening, att Erik Ersson ifrån sitt käromål avstår, lämnande Olof Johansson uti en rolig besittning därav nu och framdeles, så att ingendera Parten den andra i detta mål vidare skall oroa vid 50 daler Smts vite, vilket således i Domboken till deras efterrättelse intaget blev.

AGN1759,13/3,§16:
Inlämnades en emellan Olof Johansson och dess hustru Margareta Olofsdotter i Hörnsiö samt Olof Pärsson Silfwer och dess hustru Helena Olofsdotter den 26 februari detta år i vittnens Matts Anderssons i Hönäs och Anders Nordings övervaro upprättad föreningsskrift förmälande det uti en till påstående Ting instämd sak, angående arv, så förentes Olof Silfwer och hans hustru efter giva sin talan om arv efter deras Moder och svärmoder Beata Johansdotter i Hörnsiö, varmed dem försäkras, att efter Olof Johanssons död njuta lika arv som barnen i senare giftet. Vilket på begäran i domboken intogs.

AGN1759,10/12,§43:
Olof Johanssons och Erik Ersson i Hörnsjö förklarade sig missnögde däröver, att deras grannar Olof Olofsson, Lars Tobiesson och Erik Olofsson vid den av Hr Lantmätaren Gerhard Edman nästledne höst Byen över förrättade Storskiftodelning, njutit skiften uti de förstnämdes å Norra sidan Sjön nedlagde ansenlige flit och arbete både på åker och äng, som de efter flyttning med sine gårdar där fägnat sig över att få nyttja, helst emedan de ock i det stället avsatt för lång tid tillbaka 3.ne seland av sine ägor på södra sidan samma sjö, varest deras grannar boende äro, såsom fyllnad och ersättning. Men dessutan föregåvo käranderne, att även för de andra voro på norra sidan om sjön nog tillgång, att få jämgott utrymme till uppodlande. Svarande Parterne under Bokhållarens Välb:de Erik Bergviks biträde, ville emot vad anfört är föregiva, att på Norra sidan sjön voro bättre belägenhet och jordmån, samt åkern där icke så mycket underkastad frost, som på södra sidan. Och emedan de alla såsom grannar i en by, förmodade böra njuta lika rätt i det bättre som sämre av ägorne, ty skola Olof Johansson och Erik Ersson ingen skälig,orsak hava att klaga över den skedde storskifto delningen. Hr Lantmätaren Edman var här tillstädes, visande med ett upprättat project till Skattläggning över Hörnsjö by, som är förmedlad till 44 seland men den gamla skatten vore obekant, att vad Olof Johansson och Erik Ersson eller deras företrädare på Norra sidan sjön upparbetat kunde anses inemot 11 seland jämte beskrivning, att åkerjorden där vore av vit sand med samma botten, källdrag och syra i synnerhet vid Norra och södra ändarne, fordrande nog dikning och arbete, ansett i 3.dje graden, men däremot åkerlandet på södra sidan om anförde sjö, på djup lergrund, största delen i 2.dra graden, så att svarandernes föregivande i följe härav, varken vad jordmånens godhet ej heller att de mera om icke mindre frost underkastade äro på södra än Norra sidan, skall hava någon skälig anledning. I övrigt erbödo desse Parter till trots å både sidor, att på sig taga högre skatt, i avseende på uppodlingen å Norra sidan om sjön. Men slutligen begärde Olof Johansson och Erik Ersson, att få nyttja deras gamla ägor, utan avseende uppå den nu dem således till missnöje skedde storskifto delningen, i förmodan att deras grannar icke borde sig uti deras å ---- sidan använde uppodling intränga, innan de på lika sätt upparbetat svarande andelar, såvida därpå är tillgång.

Utslag:
Alldenstund Olof Johansson och Erik Ersson under sine hemman befinnas hava å södra sidan om sjön uppodlat både åker och äng svarande inemot 11 seland i det stället deras grannar därsammastädes någon flit eller arbete icke använt, men vartill de icke destomindre skola hava utrymme av jämgott tillgångsland, fördenskull och emedan Hörnsjö By finnes förmedlad, men med sådan uppodlig till äventyrs borde framdeles kunna bringas till gamla oförmedlade skatten, ty prövar Härads Rätten skäligt och billigt vara, att utrönas bör, igenom gode mäns syn och besiktning, huruvida på Norra sidan om sjön eller annorstädes omkring Hörnsjö By må finnas lägenhet, att upparbeta åker och äng av jämgott land emot de som Olof Johansson och Erik Ersson innehava. Varefter Härads Rätten sig vidare utlåta vill. Men emedlertid böra desse grannar, utan avseende på den nästl. höst skedde delning nyttja var sine gamla ägor och skiften.

AGN1760,8/12,§47:
Kom för mig och sittande Rätt Olof Olofsson i Hörnsiö och inlade, att av dess bröder Johan Olsson i Bastuträsk och Matts Olsson i Ottervattnet den 5 october 1758 författat och underskrivit, samt av deras föräldrar Olof Johansson och hustru Margeta Olsdotter samtyckt köpebrev, som Jonas Arctaedius, Erik Pärsson i Lefwar och Anders Mårtensson i Baggård bevittnat, av innehåll, det Johan och Mats Olssöner av moget betänkande och med föräldrarnas råd upplåtit och försålt till brodren Olof Olofsson sin börds och besittningsrätt till fädernes skattehemman Nr. 1 i Hörnsiö av 7 seland bestående utom 3 seland Kronojord för 30 daler koppmt betingade avträdes pengar till vardera brodren. I följe varav och som Olof Olofsson låtit denne sin fädernes jord uppbjuda å tre laga Ting, näml. den 12 december 1758, samt den 13 Martii och den 10. december 1759, ty anhölt han nu om Fasta och Skötebrev, vilket övervägades. Och alldenstund anförde köp befinnes vara lagligt slutit, den förvärvade besittningen lagligt uppbuden, samt däruppå laga stånd utan vitterligt klander kommit, fördenskull i förmågo av 1 och 4 Cap: Jordbl avhändes Johan och Matts Olssöner besittningen på bemälte fädernes hemman 7 seland skatte i Hörnsiö och tillägnas Olof Olsson med dess arvingar, att framgent äga och områda utan något laga intrång av säljarne eller någon annan vid plikt för dombrott, som Lag säger

AGN1761,14/3,§28:
Uti tvistigheten emellan Hörnsiö byemän, angående storskiftesdelning, vilket mål Härads Rätten den 12 december 1759 till ägandesyn förvist, hava parterne i vänlighet sinemellan förente blivit, och inlämnade följande skriftl. överenskommelse:

Enl. lovl. Härads Rättens utslag den 12 december förledne år har synemän sig här i Hörnsiö infunnit att bese om tillgångsland befinns emot norrom sjön nyverken, som är uppodlat, utaom vad som bör svara emot bristen på Storåkern, vartill befinnes tillräcklig tillgångsland, både yttre sidan rästan och åbrånan. Dock till bibehållande av rolig grannsämja, hava vi Olof Johansson och Erik Eriksson lämnat söråboerne våra tre tegar i fanåkern, samt ifrån vägen till lilla sjön på räbblegen, som det till evärderl. tider till sina hemman skall behålla, och därjämte taga sin fyllnad till uppodling emot vad nytt upparbetat i Norransiö åter skall få taga, de åstundar antingen åbrånan eller yttre sidan rästan, sedan skall var en i alla tider bliva vid sine innehavda delar och ägor, utan att någon vidare delning söka, än att norråkern på södra sidan sjön och Karingärdan läggas i Storskiften, vid första görlighet sig göra låter efter det Selands tal, som var en tillförne efter sine hemman där haft, och således skall vi samtlige underskrevne grannar efter denne vänl. träffade förening betala denne nu belöpande syne omkostnaden, vilket allt till trygg efterlevnad med våra namn och vanl bomärken betygas.

Hörnsiö den 30 Julii 1760 Olof Johansson i Hörnsiö Erik Ersson ibm
Olof Olofsson ibm
Lars Tobiesson ibm
Erik Olofsson ibm
Mickel Olofsson ibm
Johan Johansson ibm
Pär Ersson ibm

Till vittnes:
Johan Billström
Jacob Johansson i Fanbyn
Olof Christophersson i Godmark

Och som byemännen å denna föreningsskrift begärte dom och stadfästelse, alltså prövade Härads Rätten skäligt, densamma gilla och stadfästa såvida ingen härigenom skäligen lider eller denne överenskommelse emot Kongl. Förordningen av den 5 april 1757 om ägornes läggande i Storskifte ej finnes stridande.

AGN1762,16/3,§28
Olof Johansson i Hörnsiö besvärade sig däröver, att Nybyggaren Pär Nilsson i Hwitwattnet nu uti tre års tid skall slagit och bärgat hö av 2:ne Hönäs, som den förre upparbetat och av ålder nyttjat. Men svaranden nekade igenom sin fullmäktige Bokhållaren Välb:de Eric Bergwik till detta tillgrepp, skolande Pär Nilsson icke bärgat något hö på annat ställe, än han själv uppodlat, ehuru Olof Jonsson skall vara mindre berättigad till den omtalte hömossan såsom liggande på allmänningen och halvannan mil belägen ifrån Hörnsiö By. Länsman Väl:dt Anders Nygren och Nämdemannen Jacob Jacobsson i Örsbäck, som syn häröver hållit, berättade att Nybyggaren vid sitt nybygges tillträde varken fått sig desse omtvistade ägor tilldelte, ej heller samma lägenhet förrän de senare åren sig tillägnat, utan vore av ålder nyttjade av Hörnsiö Byemän. Dock lät Olof Olofsson i nästberörde by här tillstädes förstå, att Pär Nilsson själv upparbetat vad han bärgat, och ville Bergwik i övrigt icke gilla den syn, som skett av Jacob Jacobsson, vilkens måg är hemmansåbo i Hörnsiö och jämväl vill tillägna sig de tvistige slottesägorne. Rätten övervägade detta. Prövande skäligt, att anförde stridighet, Hönäsen angående, till ny oväldig syn utställa, vilken i Parternes närvaro å både sidor ske bör. Men i medlertid förbjudes Pär Nilsson vid 10 daler Smts vite, utom böter efter Lag, att annorledes än redan skett, utvidga sig på de tvistige slottes näsen, eller mera, än han bevisligen själv upparbetat sig tillägna av samma lägenheter intill dess laga utslag faller.

AGN1762,16/3,§43:
Olof Johansson i Hörnsiö besvärade sig däröver, att sedan han flått något näver till 6 mesar eller bördor i förledit år till nödigt behov, så skall Nybyggaren Matts Isaksson på Braksele utan lov samma näver nästl. höst borttagit, varföre Olof Johansson ock honom till detta Ting, efter Klockarens Jonas Arctaedii intygan riktigt instämma låtit, men dock utan laga förfall hela Tings timman uteblivit. Nu begärande bem:te Olof Johansson, att denna sak upptagas och dess inkallade vittnen Olof och Erik Olofssöner i Hörnsiö edeligen avhöras kunde. Vilket Härads Rätten i följe av anförde omständigheter fant skäligt att bifalla. De avlade därför vittneseden, och efter enständig varning berättade först Olof Olsson, att han i förledne höst, då nävret saknades blev av Olof Johansson anmodat, och gick till stället och följde efter vägen eller spåret ända inpå gården hos Marcus Isaksson i Braksele, vilken tillstod för vittnet sig hava tagit samma näver, men hölt före vara tagit på dess egen skog, som Olof Johansson förmenas böra svara före. Matts Isakssons granne Olof Söderman erkände jämväl sig delaktig i anförde tillgrepp. Erik Olsson intygade sig även sett spår uti Braksele allt ifrån ställe där nävret var liggande. Hördes Söderman vilja fordra Olof Johansson till ansvar för den tillgrepne skogen, som de förmente tillhöra Braksele. Härhos inlades Pär Erssons i Armsiö skriftliga intygan, av innehåll, att han såg Olof Söderman föra ett näverlass ifrån det ställe och samma dag som Olof Johansson saknade sitt näver. Vittnen påminte om betalning för sitt besvär. Skogen förmodade Olof Johansson med större skäl höra under Hörnsiö än under Nybygget. Varande dock ingen skillnad eller rågång dem emellan.

Utslag
Som Matts Isaksson befinnes till detta Ting instämd angående tillgrepne näverbördor, att vara Olof Johansson ansvarig, men det oaktat uteblivit, ej heller förfall anmält, så finner Härads Rätten i förmågo av 12 Cap: Rbl skäligt bemälte Marcus Isaksson till 2 daler Smts böter för uteblivande bötfälla, samt honom förelägga, att nästa här i Tingelaget infallande Ting vid 5 daler Smts vite sig ofelbart bemälte Olof Johansson uti anförde mål till svars inställa, till vilken ända detta utslag honom tidigt bör kungöras, på det han intet hinder må hava att förebära. Dock bör även Olof Söderman instämmas och tillika höras, såsom efter intygan med Matts Isaksson uti nävrets borttagande delaktig. Varefter Tings Rätten änteligt slut meddela vill, efter sakens beskaffenhet och omständigheterne.

AGN1762,16/3,§34
Emot hittills erhållen föda, kläder och husrum, samt förbehåll av lika förmåner i livstiden, jämte hederlig begravning, har Karin Johansdotter i Hörnsiö uti skrift av den 9 Martii innevarande förklarat sin Broder Olof Johansson i Hörnsiö ägare av all sin egendom av vad namn den vara må, som till säkerhet i protokollet intaget blev.

AGN1762,4/12,§16:
Olof Johansson i Hörnsiö beviste medelst Länsmannen Christröms i Umeå skriftelige vittnesbörd av den 20 october nästlidna ---- kungjort Nybyggare Mats Isaksson vid 5 daler Smts vite blivit pa--- att till detta ting inställa sig Olof Johansson till svars för omnämde 6 mesar näver, som han från denne senare tillhörigt skall borttagit, men vid uppropet som Maths Isaksson nu ej heller var tillstädes, så påstod Olof Johanssons fullmäktig Nämdemannen Anders Mårtensson i Baggård, att icke allenast han måtte till vitesbrottet förfallen anses, utan ock skyldig nävret efter 3 daler för mesen jämte förorsakad rättegångskostnad 18 daler kmt betala. Berättande Anders Mårtensson, att Olof Johansson vore förent med Olof Söderman, vilken såsom delaktig i detta anförde brott angående, nästlidna Ting blivit ansedd, att tillika med Matts Isaksson instämmas och svara, skolande igenom samma förening denna senare allenast böra häfta för betalningen för 3 mesar berörde näver.

Utslag
Av förledne Tings den 19 Martii hållne rannsakning och givne utslag sedan Härads Rätten inhämtat, att Matts Isaksson blivit med 5 daler Smts vite förelagd, att 6 mesar näver angående nu infinna sig vid påstående Ting Olof Johansson till svars, varande detta fören:de Rättens utslag Matts Isaksson kungjort så att han kunnat sig inställa, men --- utan anmälte förfall uteblivit. Alltså prövar Härads Rätten vid slika omständigheter sig skäligen icke kunna ber:de Matts Isaksson ifrån vites brottet förskona, ävensom ock efter kärandens påstående, i anledning av de skäl förra tings rannsakningen innehåller Tings Rätten finner rättvist, att döma Mats Isaksson skyldig de efterkärade 3 mesar näver till Olof Johansson med 9 daler Koppmt, samt uti lagsökning även 9 daler samma mynt betala. Dock så, att Matts Isaksson i förmågo av 12 Cap: Rbl må vara tillåtit nästa Ting visa om han laga förfall haft och sådant ej kunnat vid handen giva, samt i huvudmålet ändring söka, om han sig befogad finner, till vilken ända detta utslag honom så tidigt förut ---- göras bör, att han saken kan instämma.

Hörnsjö,A1:1,2/5,s30,1711-18,sonen
Hörnsjö,A1:1,2/5,s60,1720-29,sonen
Hörnsjö,A1:2,1/3,s35,1734-45,son/bonde 1
Hörnsjö,A1:2,2/3,s76,1747-56,bonde 1
Hörnsjö,A1:2,3/3,s123,1757-62,bonde 1
Hörnsjö,DII:1,1/3,1763-68,bonde nr.1
Hörnsjö,DII:1,2/3,s29,1769-74,bonde 1
Hörnsjö,A1:3,2/5,s96,1775-84,fader