Berith Ingegärd Wising

- Per Gunnar Holmberg född 1972-10-16.

EGEN BERÄTTELSE: Jag heter Berith Ingegerd Holmberg f. Vising. Jag är född i Kåge. Vi var sex stycken i familjen, mor, far och fyra barn. Jag har tre bröder. I vårt hus fanns det kök och två inredda rum. Vi hade elektrisk belysning, men vattnet fick vi hämta ur en brunn på gården. Senare borrade vi tillsammans med grannarna så att vi fick vatten ur kranen vid diskbänken.

Från början eldade vi med spis, men när jag blev lite äldre sattes en vedpanna med element in. Vi hade till att börja med utedass, senare fick vi WC inne i huset.

Köket var stort, där lekte vi våra inomhuslekar, pappa arbetade med sina vektyg och mamma sydde våra kläder. Inredningen i köket bestod av en soffa med ett litet bord framför, ett stort köksbord med sex stolar samt en symaskin. En korkmatta fanns också i köket. Den fernissades till jul och midsommar, den vackra synen glömmer man inte....

Maten bestod av husmanskost, pannkaka, palt, gröt, sill, köttsoppa, överhuvudtaget väldigt mycket mjölmat, men även stekt salt kött förekom eftersom vi hade grisar på gården. De slaktades före julen, då var det mycket jobb med att ta vara på allt kött. Det mesta konserverades, men en del saltades ner i fläsktrinor.

Kläderna var inte som de som används idag. Flickor hade klänning på sommaren och skidbyxor på vintern. Vi hade vardagskläder, skolkläder och finkläder, det mesta syddes av mamma. Kläderna tvättades två gånger på år, vår och höst. I början tvättades det nere vid älven, sedan i en andels tvättstuga.

I sängarna hade vi när vi var små, bolster fyllda med halm, täcken som mamma stoppade själv, underlakan, örngott men inte överlakan.

Jag gick sju år i skolan. Skolan låg ungefär tre kilometer hemifrån. Skoldagarna var långa, men vi hade en kort rast efter varje timme. I skolsalen fanns det dubbelbänkar samt en kateder för fröken. I de två första klasserna hade vi vedspis i klassrummet. Fröken bodde på skolan i en liten lägenhet som också eldades med vedspis. Vi barn tävlade ofta om att få lägga veden i frökens spis. Ämnena i skolan var kristendomskunskap, historia, modersmål, räkning och sång. Vi hade ofta läxor med bl.a. psalmverser. Då var det ingen som vågade förstöra något på skolan. Gjorde vi något ofog fick vi en örfil eller fick gå ut i korridoren och skämmas. Skollunchen bestod först av mjölk och smörgås som vi fick ta med oss från hemmet. Sedan fick vi äta på barnbespisning, en fantastisk fin mat, besticken fick vi dock ta med oss hemifrån. Varje höst gick vi ut och plockade lingon och blåbär, som vi skulle ha med oss rensade och klara till skolan nästa dag.

I skolan började vi varje morgon med morgonbön, vi sjöng psalmer och magistern läste ur en bönbok. Jag är konfirmerad. Undervisningen skedde efter skolans slut samt på sommarlovet. Vi gick några veckor varje dag utom söndag, då vi var tvugna att vara i kyrkan under gudstjänsten. prästen räknade oss och vi fick inte vara borta utan hans medgivande.

På helgerna när vi var lediga från skolan var vi tvugna att ta det lugnt. Under högmässan som vi ofta hörde på radion fick vi inte göra någonting, då skulle vi sitta still och lyssna. På kvällarna när jag hade gjort mina läxor och hjälpt mamma med disken, lekte vi ofta. På vintern lekte vi inne i köket om vi inte var ute och åkte skidor i backarna. På sommarkvällarna samlades vi grannbarn ofta på vår gård och lekte kurragömma, affär eller något annat roligt. Jag var inte med i någon idrottsförening, men vi tävlade ändå hemma mellan grannbarnen.

Jag gick i söndagsskola som barn. Jag var mycket flitig eftersom man då fick ett äpple som klistrades på ett träd av papp. Man ville ha så många äpplen som möjligt.

De böcker som jag läste, lånade jag på biblioteket, av kamrater eller fick av far och mor vid juletid. Radion lyssnade mamma och pappa på, vi barn mer sällan. Vi fick också hem tidningen Norra Västerbotten varje vardag.

Jag började arbeta när jag var 14 år. Mitt första jobb var som hembiträde hos min brors fröken. Hon bodde i stan så jag åkte buss cirka 1,5 mil. Lördagarna var inte lediga på den tiden, men de var kortare än vardagarna. Söndag var jag ledig. Jag tjänade 100 kronor i månaden plus en månadsbiljett på bussen. Mitt arbete bestod av att städa, baka, laga mat och bädda. Några hjälpmedel fanns inte förutom dammsugare. Jag var mycket flitig och ordentlig enligt den fru jag arbetade hos, jag vågade inte annat.

Cykeln användes väl mest som fortskaffningsmedel. På sommaren cyklade man till de flesta ställena, till vännerna, till danserna i byarna runt omkring. När vi var små , mina syskon och jag fick vi ibland åka hästsläde till mina farföräldrar.

Socialvården fungerade väl ungefär under min barndom som den gör idag. Till läkare gick man inte så ofta, bara när det var alldeles nödvändigt. Jag minns när jag som liten trampade in en rostig spik i foten, inte åkte vi till läkaren för det, utan pappa drog ut spiken och mamma la på lite såpa på såret samt ett skyddande förband. Nu för tiden går man och får stelkrampsvaccin, detta skedde sällan förut. De vanligaste sjukdomarna var mässling, påssjuka och scharlakansfeber som behandlades på "Epidemin" som det kallades. Själv så låg jag där i flera veckor, då jag fick två sjukdomar efter varandra när jag var tre år gammal.