Lars Jonsson

AGN1724,22/2,§11:
Drängen Lars Jonsson framkom med berättelse, att han 7 dagar efter sistlidna Påskdag, i sin Faders Jon Larssons hus i Gräsmyre under äktenskapslöfte hävdade faderns tjänstepiga Annika Larsdotter, som den 10 Januari innevarande år födde barn och dagen efter genom döden avgick. Därhos förklarar Lars Jonsson sig fullkomligen varit sinnad att taga henne till Hustru, samt till bevis framlägger hennes moderbroders Olof Larssons?, och moder systers Hustru Karin och Hustru Elisabet Pärsdotter i Örsbäck attest av den 14 ?ember 1723, förmälande att Lars Jonsson, i Annika Larsdotter livstid och under hennes berörda (olycka) utlåtit sig vilja med henne äktenskap bygga. Fördenskull anhåller han att ifrån straff befrias. På tillfrågan om barnet ärver? Svarade Lars Jonsson, Ja, och att han erkänner det för sin arvinge, samt så föda och uppfostra vill, att han det inför Gud försvara kan. I vilket anseende Rätten prövade så framt 2 Capitlet Giftermåla Balken och Kykolagen av år 1686 Capitlen ? och 15 enligt, att befria Lars Jonsson för Lägermåls böter.

AGN1729,26/2,§9: U1G på 10 seland i Levar

AGN1729,27/11,§2:
gavs andra uppbud å hemmanet.

AGN1730,20/2,§3:
Jon Larsson säljer hm. nr. 4 å 10 sel. i Levar till Lars Jonsson ifrån Gräsmyr. Ur börd gående hm.= 3:e. uppbud.

AGN1731,22/2,§15:
Änke-Pastorskan Helena Sidenia, låter första gången uppbjuda 10 seland Hus och Jord i Lefwar som Lars Jonsson och hans hustru Beata Jonsdotter därsammastädes, till Patorskan sålt och upplåtit den 3 Mars 1730, för 390 daler kmt.

AGN1734,29/11,§3:
Som Nämndemännen intygade det Crono hemmanet 14 ¾ sel. Jord nr. 5 i Gräsmyr och Nordmalings socken är av den förr avlagda Synen bestående av slag som består av god fångskog samt av beskaffenhet i Åker, äng och lind, att där på 2:e. Åboer besuttna förbliva kunna. Alltså varder detta till bevis därå avprotokollerat meddelat och med Tobias Tobiassons och Lars Jonssons ansökning hos Högvälborne Hr. Greven General Majoren och Landshövdingen om hemmanets Revning till 2:e. Rökar, Ödmjukeligen hemställd.

AGN,1757,1/3,§16:
Beviste Olof Örman och Olof Frisk med denna Rätts Extracto Protocolli av den 4 december förlidna år hurusom de jämte Thomas Ersson Norman och Pär Höglander avstått deras rätt uti Örehemmanet till Erik Pärsson därstädes emot 600 daler kmt enligt avhandling och kvittobrev, men vilka penningar till hälften eller 300daler emedan Olof Nilsson i Röbäck eller Klabböle skall emottagit. Ty hava Örman och Frisk till detta ting honom med påstående om återbetalning instämt. Dock som vid närmare efterfrågan bemälte Olof Nilsson, utom Häradet boende, ej erhållit stämningen förrän den 21 februari nästförvekne och således allenast 9 dygn förr tinget, i anseende vartill han ock uti brev av den 22 februari till Länsman Nygren förklarat sig för denna gången ej kunna i saken svara, även som ock Olof Nilsson tillika utlåtit sig inga penningar av Örman och Frisk hava emottagit. Alltså kunde väl Tings Rätten emot 11 Cap: Rbl vid så förelupne omständigheter detta mål till avgörande icke upptaga. Dock blev icke destomindre, uppå Frisks begäran rannsakat och vid handen givit, även som ock Socknesmeden Lars Jonssons i Nordmaling skrifteliga ingivna vittnesbörd synes bestyrka, att Olof Örman och Olof Frisk till Erik Persson i Öre kvitterat de 300 daler koppmt, som av Olof Nilsson nu återfordras och vilken sistnämde skall emottagit desse medel såsom i förvar till dess laga utslag om deras då för tiden vid denna domstol anhängige hemmanstvist, falla skulle. Ingavs ock en Hans Malmbergs attest av innehåll, att Nils Johansson i Röbäck berättat, det Olof Nilsson tagit desamma penningar, som han utav Erik Persson i Öre undfått och givit sig emellan uti hemmansbyte. Men varmed Tings Rätten för denna gången sig vidare ej kunde befatta innan laga stämning, som förmält är, föregått, och Olof Nilsson antingen själv eller dess laga ombud till svars kommer.