VARNING!!!
Fale hin unge (Herses påstådde far) och Fale hin gamle hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien.
/ Urban SikebergHan ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. (Han blev falskeligen bjuden på bröllop i Lövångers kyrka). Begravd i Lövångers kyrka. Mandråparen blev steglad till döds på Kallholmen. Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats.
Bureå
Strax norr om Lövånger ca 3 mil eller 2 mil söder om Skellefteå ligger Bureå. Här finns det rester efter ett kloster sedan den tid vi alla var katoliker. Klostret startades av Härse Faleson of Byrestad och senaste abboten Bure her Joh med 14 bröder fanns fram till nedläggningen på 1550 talet. Klostret låg nedströms några hundra meter från kyrkan men på södra sidan om Bure älv på det som idag kallas Klosterholmen. Tyvärr har man byggt nya hus så det finns inte mycket kvar att se. En av bröderna ligger begravd på okänd plats i Lövånger sedan han blivit ihjälslagen av Kasarna som sägs vara innevånarna i byn Kåsböle mellan Lövånger och Bureå. Huruvida det är densamme Rickard som fick avstå fiskerätten i Rickleån till svenska kronan för att han slagit ihjäl en munk berättar inte historien.
Bure kloster
"Bura kloster, den stichtade Härse Falesson ab Birstad och började bygga på en homla uti Bure åminna, det blev av hans son Oluf fullbordat, der voro 14 bröder förutom abboten".
Så börjar Johannes Buréus sin beskrivning av "Bure kloster", när han som Sveriges förste riksarkivarie besöker Bureå år 1601. Med dessa rader börjar också den skrivna historien om klostret. Huruvida det legat ett kloster i Bureå eller inte, har forskare tvistat om alltsedan Buréus besök. De flesta har betvivlat hans ord och förklarat berättelsen med att Buréus antagligen "bättrat" på historien för att få en finare släkttavla. Buréus var nämligen bördig från byn på sin mors sida och antog namnet Buréus när han adlades.
Dagen forskare har i stället velat göra gällande att det varit ett medletida gille och inte ett kloster som legat på platsen. Gillen var under medeltiden en motsvarighet till våra tiders ordenssällskap och hade som främsta uppgift att hjälpa och värna om sina medlemmar. Oftast stod de i beskydd av något kloster. Vad som nu än funnits på Klosterholmen, som platsen idag kallas, så har det gett upphov till sägner och traditioner, som ännu fortlever i bygden. På den idag helt uppgrundade holmen kan man se lämningar efter åtta byggnader. Genom åren har flera fynd gjorts, bl a av bastomspunna flaskor, lerkärl, smidesverktyg, slagg och nycklar. Det finaste fyndet är en sk bierhahn - allmänt kallad Buretuppen. Det är en fyra centimeter hög bronstupp, som en gång suttit som handtag på en tappkran till en öltunna. Genom jämförbara fynd kan den dateras till slutet av 1400-talet.
Härse Falesson var den man som enligt traditionen ska ha grundat Bure kloster. Han var bördig från Birsta i Medelpad. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man, som i sin dräkt bar såväl silverspänne som silverskenor. Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats.I Bureälven ligger en ö som utpekas som "munkarnas örtagård". Vid en nyligen utförd undersökning konstaterades att majoriteten av växtligheten utgjordes av läkemedelsväxter, varav flera arter är unika för Norrland. Ända fram till vårt sekel lekte barnen i Bureå med "monkbann" - ett snöre på vilket man trätt upp ryggkotor av fisk. Kan denna lek ha de katolska munkarnas radband som förebild?
Sägner om män i fotsida gråkåpor och en nergrävd klosterskatt talar för att det trots allt kan finnas en viss sanning i Buréus beskrivning. Den omtalade skatten ska under orostid ha grävts ned av munkarna i "Dräkamaln", ett stort klapperstensfält på norra sidan av Bureberget.
/Ur Bureå, en historisk guide.