Lars (Laurentius) Svenonis Bure

Kyrkoherden i Säbrå, Präst, arrendator. Blev högst 72 år.

Far: Sven Persson Bure (1475 - )
Mor: Margareta Boosdotter (1470 - )

Född: 1507 Barkesta, Harmånger (X) 1)
Död: 1579 Säbrå (Y) 2)

Familj med Margareta Engelbrechtsdotter Janzonia (1511 - )

Vigsel: 1541 3)

Barn:
Sven Larsson Bure (1541 - )
Engelbrecktus Laurentii Bure (1542 - 1621)
Peder Larsson Bure (1543 - )
Sven Lauretius (1544 - )
Petrus Larsson (1546 - )
Hans (Johannes) Laurentii(us) Saebrosynthius Bure(us) (1548 - 1603)

Noteringar
I sin ungdom skall han ha insatts i Burekloster där han av sin släkting den siste abboten Jonas Olsson Bure lärde sig läsa och tillvändes klosterlevnaden i ett convivum sacrum grundat på ett brödrabrev från Johanniterklostret i Eskilstuna. Kom därifrån till Fransiskanerna i Uppsala och blev altarist i domkyrkan, övertog därefter skötseln av Alla själars prebenda vid domkyrkan.
Vid reformationens början begav han sig till Stockholm och blev Olai Petri lärjunge. Sändes därefter till Norrland för att befrämja den nya kyrkoordningens införande och blev den förste lutherske kyrkoherden i Säbrå, Västernorrlands län 1543, men avböjde det av ärkebiskop Lars erbjudna förtroendet att mottaga prostbefattningen över Ångermanland.
Fr. o. m. 1543 arrenderar han några av de gamla till kronan indragna kyrkjordarna i Säbrå.
På landstinget i Bjärtrå 29/10 1568 avgav han jämte övriga Ångermanlandspastorer trohetsförsäkran åt konung Johan III.
Enligt taxeringen för Älvsborgs lösen år 1571 utgjorde hans lösegendom: silfver 128 lod, pgr 380 mark, tenn 1 1/2 pund, mässing 1 pd, koppar 6 pd, kor 13, ungnöt 10, bockar och getter 20, får 12, svin 12, hästar 4 för 76 mk och 1 sto för 9 1/2 mk. Sammanlagda värdet uppgick till 1279 mk, varav tiondedelen utgavs för ändamålet.
Sina söner uppfostrade han först i hemmet, sände dem sedan till Gävle skola och slutligen till Uppsala. Tiondelängderna för år 1572 är de sista han bevittnar.
Stamfar för adliga släkten Bure (nr 126).

Kyrkoherde i Säbrå 1543-1579.
Enligt uppgifter i Boken om Säbrå sattes Lars i sin ungdom i Bure kloster, där han av sin släkting abboten Jonas Olsson Bure fick lära sig läsa och skriva samt leva klosterliv i ett convivum sacrum grundat på ett brödrabrev från Johanniterklostret i Eskilstuna. Han belv senare fransiskanermunk i Uppsale och tjänstgjorde även i domkyrkan. Vid reformation blevhan Olaus Petri lärjunge och sändes slutligen till Norrland för att sprida lutherdomens tankar och blev 1543 utnämnd till kyrkoherde i Säbrå. Han avgav på landstinget i Bjärtrå 29/10 1568 trohetsförsäkran till Johan III. Källor: Zarah Leanders anfädrar Boken om Säbrå (Källa: Östman, Michael.)

Enligt Johannes Bureus, hvilkens uppgifter dock böra upptas med en viss försiktighet, lär denne adliga Bureättens förstenärmare kände stamfader varit född 1507 och tredje son till höfvitsmannen i Medelpad Sven Pedersson och Margareta Boosdotter från Hälsingland. I sin ungdom skall han insatts i Burakloster(?), där
han af sin släkting den siste abboten Jonas Olsson Bure lärde sig läsa och tillvändes klosterlefvnaden, kom därifrån till Fransiskanerna i Upsala och blef altarist i domkyrkan, deinde praebendam animarum administrandam suscepit(övfvertog därefter skötseln af Alla själars prebenda vid domkyrkan). Vid reformationens början begaf han sig till Sthm och blef OlaiPetri lärjunge, sändes därefter till Norrland för att befrämja den nya kyrkoordningens införande och blef khde i Säbrå 1543, men afböjde det af ärkebiskop Lars erbjudna förtroendet att mottaga prostbefattningen öfver Ångermanland. Fr.o.m 1543 arrenderar han några af de gamla till kronan indragna kyrkjordarna i Säbrå. På landstinget i Bjärtrå 29 okt. 1568 afgaf han jämte öfriga Ångermanlandspastorer trohetsförsäkran åt kon. Johan III. Enligt taxeringen för Älfsborgs lösen år 1571 utgjorde khdens lösegendom: silfver 128 lod, pgr 380 mark, tenn 1½ pund, mässing 1pd, koppar 6 pd, kor 13, ungnöt 10, bockar och getter 20, får 12, svin 12, hästar 4 för 75 mk och 1 sto för 9½ mk. Sammanlagda värdet uppgcik till 1279 mk, hvaraf tiondedelen utgafs för ändamålet. Sina söner
uppfostrade han först i hemmet, sände dem sedan till Gefle skola och slutligen till Upsala. Tiondelängderna för år 1572 äro de sista, som bevittnas af Laurentius Svenonis, men enl. uppgift skall han dött först 1579. Källa: Bygdéns


Källor
 1) Östman, Michael
 2) Bygdén, L
 3) Blästa, J (http://www.solace.mh.se/~blasta/gen_ind.htm)



<< Startsida
Skapad av MinSläkt 3.2a, Programmet tillhör: Christer Wikström