Per Kjellsson förekommer 1601-1604 samt i skjutsfärdslängd 1609 under Ledusjö
Bonde i Agnäs o.1601-18.Biografi:
Troligen far till Nils Persson enl Daniel Brömster o Theo Sundin. Per Kjelsson fanns registrerad i Agnäs under de första årtiondet på 1600-talet. Var upptagen bland de utfattiga som inte kunde utge något till Älfsborgs lösen enl. längderna för 1615 och 1618. Han betecknades här som "spetälsk", ett öde som han delade med Erik Eriksson i Rönnholm. (Källa: Daniel Brömster)
Nils Persson var bonde och tjärbrännare, som omkring 1619 övertog 9 seland jord i byn (tiondelängden 1620).Enligt Roteringslängd 1628 var Nils då 48 år gammal, sjuklig och förlamad.Han var alltså född 1590, man var han infödd i byn eller hade han kommit från annat håll.
Tyvärr finns det inget säkert svar på den frågan. Ja det vill säga att han troligen inte var född i byn, eftersom det inte fanns någon med namnet Per där omkring 1590. Men från 1600-talets första årtionde fram till åtminstone 1618 fanns en Per Kjellson där.Denne är upptagen bland de utfattiga som slätt inte kunde utge något till Älvsborgs lösen för 1615 och 1618. Han betraktas här som spetälsk, ett öde som han delar med Erik Ersson i Rönnholm.
Per Kjellsson redovisas under Agnäs under 1600-talets första år.Han har här bytt av Kjell Ersson som suttit på 6 seland 1574-1600.
Denne Kjell hade 1694 blivit slagen "sju blåningar och två blodsår" av en annan Per i samma by, som blev saker för 6 mark. Själv fick Kjell böta 6 mark för knivslag samma år och vidare fick han böta för hor 40 mark och för tredska att utföra påbjuden skjutsning samt för ogilla broar (Ciatat efter Tycko Lundkvist Öreälvens byar sid 209)
Tycko Lundkvist fann det möjligt att Kjell var en inflyttat finne, han var jägare och sålde mårdskinn. Man kan emellertid på lika sannorlika grunder anta att han var son till Erik Svensson, som fanns i byn 1546-1573 på 9 seland. Denne Erik var träskfiskare 1573 och fiskade väl gädda,aborre, id och mört uppe i Lögdasjön och i Norsjöträsk-träskfiskare från Sunnansjö och Ledusjö hade sina fiskevatten i Djupsjöträsk och Sexvattenträsk (norr om Bredträsk). Om Erik heter det i domboken 1558 att han fick böta för två blåmärken.
Erik var inte infödd i Agnäs, eftersom han inte föregås av någon Sven under rimlig tid bakåt. Däremot finns i Brattsbacka- på en mils avstånd över berg och myrar- Sven Olofsson, som var bonde där på 18 seland 1535-1562. Denne Sven hade en son Olof, som var en väldig jägare. Jag har fått ta del av en utredning om Olof och hans släktskapsförhållande, som Tore Nilsson i Vännäs gjorde på sin tid, och jag bygger i det följande mycket på denna.
1571 sålde Olof tillsammans med Erik Svensson i Agnäs (sic!) årets byte till den kungliga uppköparen (som hade ensamrätt):
-2 mårdar a 5 mark
-1 bäver för 3 mark
-3 älghudar a 7 mark.
Själv hade Olof varit på verklig storviltjakt och kunde leverera en björnhud för 10 mark. Annars var det framför allt loskinn, som betingade högt pris- 1574 fick Olof 40 mark för ett sådant.
Att ett släktskap förelåg mellan Olof Svensson i Brattsbacka och Erik Svensson i Agnäs antyds också av att när Erik lämnade hemmanet i Agnäs 1573, Olof hade övergått till att jaga i lag med Kjell Eriksson, eriks son. Det förekom nämligen egentligen inte att jägare sålde sin fångst tillsammans på det sätt som Olof och Erik och sedan Olof och Kjell gjorde, om de var oskylda.
Tore Nilsson fann det också högst sannorlikt att Erik Svensson var en äldre son till Sven Olofsson i brattsbacka och att han flyttat till grannbyn agnäs på 1540-talet förmodligen som måg till Lasse i" Annes (agnäs) eller till hustru Sigrid i den byn, som båda finns upptagna 1 1535 års hjälpskattelängd liksom Sven i Brattsbacka. Även en älder Olof finns med 1535. 1550 har vi så Erik Svensson i agnäs, Sven Olofsson och Olof Ersson i Brattsbacka. Olof ersson som av allt att döma var far till sven Olofsson, var en av de nämndemän. som nämns i det s.k.Lögdeåbrevet av år 1550 ( ett brev som avhandlar en arvsfråga i byn Lögdeå, också i Nordmalings socken). Det är inte troligt att han skall vara identisk med den Olof som finns i byn så sent som 1550, eftersom 1500 års man då skulle ha varit åtminstone 80-år vid det laget. Sven Olofsson var också nämndeman och även sexman loksom sonen Olof, som satte sitt bomärke på tiondelängderna under kyrkoherde Nicolaus Paulis tid (1566-1601)
I "Register op huars och ens egodelar uti nordmalings Socken,såsom therur tiondelen skall skattas utaff och uthjort 1571" finner vi att Olof Svensson i Brattsbacka bl.a.hade 5 kor, 1 tvårskviga, 2 tvårsstutar, 10 får och 1 sto totalt 102½ mark, utgjort 10 mark 2 öre (DB)
