ANMÄRKNING:
Enligt den nedanstående lösa lappen skulle Segrid vara moster till Per Hansson vars moder också enligt
DBN1649,17/2,§12 skulle heta Segrid.
Endera är någon av dessa Segrid felskriven eller så är de båda Segrid halvsyskon, vilket skulle vara en rimligare förklaring till Segrids systersonhustruns agerande mot Segrid som hade blivit slagen.
Det kan också vara en felläsning/skrivning så att istället för Segrid skulle det vara Agnes som enligt
DBN1649,17/12,§12 bor hos sin syster Sigrid och eftersom enligt DBN1675,18/8,§3 Per Hansson moder Segrid är död sedan en tid tillbaka har detta problem uppstått efter hennes död och att det då troligen är Angnes.DBN1668,13/8,§1:
Efterskrivna har varit stämda till kvartalsskrivningen att angiva sitt folk och intet velat comparera som nu betygades och de själva icke undfalla kunde. Allt därför, blevo de vardera efter - 33 av Tingmåla - 3 mk. vardera sakfällda, Nämligen bl.a:
-Per hansson,Bredvik
DBN1675,18/8,§2:
Dato insinuerade i Rätten borgaren ifrån Stockholm, välbemälde Hans Olsson, igenom sin hustru Kerstin Hansdotter, en räkning given i Stockholm den 23 juni innevarande år, varutinnan han gör sin svåger Per Hansson i Bredvik uppå hela deras handels räkning som bestod i 222 daler 22 öre kmt., därpå icke mer än 36 daler kmt. var levererat, skyldig 186 daler 22 öre kmt. Däremot hade Pehr Hansson det att invända att de kontanta 12 daler kmt. 5 alnar svart siden, 12 daler 16 öre 2 1/2 aln grönt siden, och 2 st. band för 2 daler 16 öre som in debeto voro uppförda hade han aldrig bekommit, föregivande och därhos att i de andra persedlar och varor som han erkände sig ha fått, har hans moder som nu döder är, njutit halv-parten. Ville och gärna det invända att mångahanda varor är henne tillskickade, såsom en bössa för 20 daler etz. det han aldrig har begärt, och allt i dyraste måtten uppsatt, ej heller allt uppfört vara som han däruppå år efter år har betalt.
Resolution: Häradsrätten överlade att den disputerade fodran - 32 daler 8 öre skall av huvudgäldet till vidare vidare creditorens bevis avdragas, sedan blir Pehr Hansson skyldig sin svåger Hans Olsson att betala 154 daler 24 öre kmt. och stånde honom att bevisa vad han mera på samma räkning levererat haver, vilket honom, när så skett är, av samma summa bör avdragas.
DBN1675,18/8,§3:
Anlangande den arvspretention, som ovanbemälde Kerstin Hansdotter på sin och sin systerdotters, hustru Brita Persdotters ifrån Stockholms vägnar, vill söka hos förberörde sin broder Per Hansson i Bredvik, efter dess moder hustru Sigrid som för någon tid sedan död är, så föregav nu Pedher Hansson samt bytesmännerna, att hennes egendom inte tillräckte alla creditorernas fyllnad, utan måste brista på varderas fordran, men som det presumerades att Pedher Hansson då för tiden skall ha inskriva låtit sin gjorda gäld till hennes, och dem med sterbhusets kvarlåtenskap betalt. Alltså tillförordnades några gode män som därom rannsaka skulle i anseende att byteslängden nu intet var tillstädes att Rätten därav något vissare kunde sluta.
DBN1675 lös lapp:
Nml. lös lapp efter 1675.
Den Högärade Rätten ödmjukerligt tillkännagivit, att min systerson Per Hansson i Bredvik har hos sig en annan Jord - 4 mark, som han inte vill tillstå. Sedan har han av mig......., - 18 lod och en kvint silver och lovat mig en stuga och ett fähus och en ko och så mycket Jord jag skulle föda en ko och inte har mer bekommit än den eln stugan om vilken jag besvärat under lovliga Rätten i förliden vinter och jag så hemkommen kom hans hustru in i stugan och överföll mig och min eländiga och synlösa dotter med skamliga skällsord såsom ock slag och trakterade henne illa. Om allt detta förser jag mig fattiga gumma till den lovliga Rätten att mig där utverka den rätt, och vare den ärade Rätten .....befallit den 21 augusti 1672. Hustru Sigrid i Bredvik.
DBN1676,23/2,§3:
Bemälde Östen Östensson lät och första gången uppbjuda 9 marker Jord liggandes i Bredvik, som han i underpant har av Per Hansson ibm. för en post penningar.
DBN1677,5/3,§6:
Handelsmannen i Uhmeå Stadh, välbemälde Östen Östensson lät 3:e. gången uppbuda 7 seland Jord med gården, som han till pant haver av Erik Persson i Bredvik för någon post penningar. Item 3:e. gången tillika med Nils Zackrisson i Hallen 4 1/2 seland Jord, som de bägge....under pant hava av Johan Tomasson i Levar för 50 daler kmt. samt 9 marker Jord som andra gången uppbudes pantsatte till bemälde Östen för en post penningar av Pehr Hansson i Bredwik tillhörig och därsammastädes belägna.
DBN1678,2/2,§2:
Handelsmannen i Uhmeå Stadh Östen Östensson lät 3:e. gången uppbjuda 9 marker Jord som honom såld är av Pehr Hansson i Bredvik för en post penningar.
DBN1683,23/3,§10:
I Olof Erikssons ställe i Hyngelsböle antogs till Tolvman Erik Olofsson ibm. I Johan Larssons ställe i Bredvik, Per Hansson ibm. som avlade sin Nämndemans Ed.
DBN1687,26/10,§14:
Karin Johansdotter i Bredvik klagade över sin granne Nils Nilsson att han lejt lag i Strömmingsfiske, och laget intet mera än en natt hållit, men så snart de andra natten fingo någon Guds Välsignelse, slog han upp laget, och då jag honom tilltalte där om blev han vred så väl däröver som över en Stång, som han beskyllde min dräng taget av hans Håll. Lopp så i min sjöbod och hårrev drängen. Nils Nilsson sade sig intet längre lejt lag än en natt, och det höll han och tillstod. Allt för Stångens skull löpte han till drängen i sjöboden och tog honom i håret. Pehr Hansson ibm. vittnade att Nils Nilsson och Karin kom till träta om laget, därhos om Stången, då han lopp med vredesmod i Karins sjöbod och drog hennes dräng i håret. Nils Nilsson sade sig förlikt drängen som hans släkting är. Karin sade att Fadern lejde lag andra natten och låtit sig förlika, så har han likväl sin rätt eftergivit.
DBN1692,26/2,§12:
Som Karin Olofsdotter ifrån Hummelholm tjänat hos Per Hansson i Bredvik ett år och sedan hon till det andra året även statt sig i tjänst gått på andra året till honom. Disk och duk intill Simon Juda tid men sedan förlupit tjänsten.Alltså dömdes hon antingen träda i tjänsten igen, om husbonden vill ha henne. Eller betala städiepenningen tillbaka med de 8 daler som henne i lön utfäste voro i förmåga av den 5 punkten i Kungl.Majst. stadga om tjänstefolk och legohjon. Oaktat faderns gjorda protest att dottern var lejd utan hans vetskap emedan dottern inte var i faderns bröd då hon staddes och hade hon bort söka sin faders råd innan hon städjan emottagit som sent skedde så långt efteråt, ity att för-äldrars rätt på barnen som i andras tjänst
DBN1692,25/8,§4:
Olof Olofsson i Brattfors och Per Mikaelsson ibm klagade att de utlejt en fördubblingsbåtsman Anders Persson Brant år 1689 som då utgick och på tåget och död blev och de måste svara sitt stånd.Icke dess mindre blev de krävda för en annan fördubblingsbåtsman Olof Persson Frisk som Erik Andersson i Torrböle utlejd,begärde att få njuta sin karl och befrias från Erik Anderssons krav. Erik Andersson sade sig utlejt Olof Persson Frisk,som sattes för den rotan som Olof och Per står uti och måste betala honom hele ståndet,fodrade alltså sina penningar igen af den rotan som karlen suttit.Erik Andersson står i 8:e rotan och Olof och Per i Brattfors i den 9:e rotan.Frågades vilken orsaken är till sådan oreda, att icke var Rota för sig dragit försorg för fördubblingskarlens efter upprättad Roteringsrulla av Herrar Commissiariers år 1687.Svarade att Tolvmännen det gjort som pålade fördubblingen efter gamla skatten som förr, så att 3 fördubblingskarlar tagits av en Rota, därhos gjorde de sig en ny roteringslängd samma år 1687 strax de hemkommit med Herrarnas Roteringslängd och den helt och hållit förändrade så att de icke allena förbytte personerna i Rotarna, sättandes den som stod i den 3:.e rotan i den första och den andra Rotan så bortåt, utan ock gjorde 6 i Rotan i stället för Herrarnas Rulla hade allenast 5 i Rotan, därhos söndrade de som var lagda varandra till hjälp, varigenom en stor oreda i Socknen är uppvuxen.Till bevis inlade den rulla som Tolvmän således upprättat som igenomsågs och befanns så i sanning vara skett, därför tilltalades Tolvmännen härom, som måste tillstå att de den rullan upprät-tade strax de hemkommit ifrån Roteringen, emedan de tyckte att de som satt på 7 seland kunde ha bättre förmögenhet att underhålla Båtsman än de som sitter på 13 eller 14 seland och togs Båtsmännen ut efter gamla skatten emedan eljest vore alltför stor ojämna i Socknen.Per Hansson i Bredvik och Per Aronsson i Öre som satt i Rätten sade sig själv utlejt en hel karl.Tolvmännen förhölls, att dem inte anstår förändra upprättade rullor och bryta Konungens förordning.Frågade vilket varit upphovet till sådant:då det svarades att Erik Eriksson i Lögdeå Nils Zakrisson i Hallen var största upphovet.Men de sade sig intet vara mera orsak därtill än de andra tolvmännen och var inte allena när det skedde, därför man frågade i synnerhet de som nu sitter i Rätten då följande sig ursäktade ingen orsak därtill varit.Nämligen Abraham Tobiasson i Gräsmyr sade sig sagt nej och ville bliva vid förordningen.Jakob Isaksson i Mo , Olof Larsson i Aspeå, Erik Johansson i Baggård Per Johansson i Torrböle var på den tiden inga Tolvmän.De andra sade att gemene man ville bli vid den gamla förordningen, så att skulden står intet hos dem allena, då dem svarades attde bort rätta gemene man och inte styrka dem att överträda Överhetens förordning genom sådana längders upprättande och eget överträdande.Då man noga översåg Roteringslängden befanns att den 8 Rotan utgjort år 1689 , 3 stycken fördubblingsbåtsmän, därigenom en så stor confusion och oreda är yppad i Socknen att ingen kan sig därifrån utreda.Icke heller Tolvmännen själv som oredan gjort och mången därigenom lider interlocuteria.Detta kan inte utredas innan en oväldig Nämnd ifrån annat Tingslag kommer att sitta sedan Saken är remonsterad Hr Guvernören,emedan allmogen skjuter skulden på Tolvmän och Tolvmännen på allmogen varit orsaken till denna oreda.
AGN1696,23/11,§28:
Jacob Olofsson i Järnäs angavs vara åtskilliga resor tagen vid tjuvnad, som först i Levar hos Algot Tomassons änka, där han tagit fönster ut ur väggen och velat draga något där ut, men blev av en piga hindrad. Sedan på Kyrkovallen hos hustru Kierstin var han gått genom fönster i stugan, där tagit nycklarna och i en kammare stulit sju kakor bröd, 2 mk. smör, 5 # kött som av honom blev tagna i en stall på Kyrkovallen där han sig gömt men undslapp själv. Och åter om natten efter stal han igen samma saker andra gången, då han blev med tjuvnaden fasttagen i Aspeå och satt i kistan. När han där setat vid pass tu dygn, bryter han sig ut ur kistan och går åter in i hustru Kierstins stuga, där han allena dricker någon mjölk. Går därmed hem till Järnäs, där han igen fasttages.
Denne Jacob Olofsson har också stulit hos Elias Isaksson i Järnäs 26 daler kmt. reda penningar ur hans kista då han tagit nyckeln ur hans byxor. Jämväl av Per Hansson i Bredvik en pung med 1 daler 4 öre, vilken tjuvnad Jacob Olofsson måste tillstå och sig belöper till 10 daler 7 1/3 öre smt. Fördenskull dömdes Jacob Olofsson icke allenast att betala ägaren sitt igen, utan ock att böta tredubbelt, som gör 30 daler 22 öre smt. efter Kungl. Straffordningen. Här hos plikte han 40 mk. smt. för det han brutit sig ur Cronans fängelse. Äger han intet att böta med, löpe fem gatlopp.
AGN1697,30/10,§1:
Cronones Ländsman i Nordmaling Bryniel Erichsson ( Bryngel Eriksson ), angav Jacob Olofsson från Järnäs tredje resan för begången tjuvnad, nämligen: Hos Pehr Hansson i Brewyk ( Per Hansson i Bredvik ), Jonas Johansson i Järfnäs ( Järnäs ) och Elias Isaksson i Järfnäs. Pehr Hansson I Brewyk, själv tillstädes, klagade att Jacob Olofsson fjärdedag Pingst om aftonen uppbrutit hans Häbbersdörr och där ut stulit 1 # Smör , 1/2 tunna Mjöl, Rågbröd och Tunnbröd efter 3/8 tunna Mjöl, 1/2 # kött, 1 Skjälskinnssäck ny. Berättades att något därefter innan han blev tagen, har han varit i Mjölkvarnen, dock därifrån intet taget efter mälden var svag och den intet behagade, utan samma gång skurit skällan av hästen som gick ute på marken och den borttagit, då han ock skadat hästen i halsen något litet. Jonas Johansson klagade för sig vara stulet utur Härberge 13 mark Smör, Bröd efter 1/8 tunna mjöl, Mjöl 3 1/2 kanna, 8 mark fläsk, som skedde morgon efter det han stulet hos Pehr Hansson. Samma natt har han av sin egen Moder stulit 1/2 # gäddor ut ur härbergs svalen där de satts att torka. Lördagen efter fjärdedagen har han stulit hos Elias Isaksson 1 # torra gäddor ut ur ladan där de var uppsatta att torkas. Eljest ock har han vittjat ryssjorna i Levar bäcken. Emellertid Jacob denna tjuvnad begått har han sig mest i Skogen uppehållit intill dess han blev tagen i Hallen, då han var framkommen att köpa sig mjölk. Över denna tjuvnad svarade Jacob Olofsson, tillståendes att han Pehr Hanssons härberge (häbre) uppbrutit med en snesa eller stör, och där ut stulit mjöl, bröd, smör och kött som han tvenne resor burit därifrån uti skinnsäcken han fann i härberget, en näver kunns (kont) och en skjorta, och i skogen gömt, men sade det intet vara alldeles så mycket som honom påföres. I Jonas Johanssons härberge hade han inkrupit genom gluggen. Sedan han klätt av sig upptaget dörren och borttaget 2 klumpar smör, något bröd, ett stycke fläsk och en tunna mjöl. Bekände sig samma natt hos Modern stulet ut ur härbergs svalen 1/2 # gäddor. Lördagen efter hos Elias Isaksson vid pass 18 mark torrfisk utur Ladan på det sättet att han satt stegen till gluggen och dragit till sig fisken. Alla dessa matsaker bekände han sig gömt i Skogen i mening att sig med dem en tid uppehålla, och sedan att begiva ifrån Orten. Skällan tillstod han sig skurit av Pehr Hanssons häst i mening att sälja den till hustru Kierstin i Långedh ( Kristina i Långed ) som begärt köpa en skälla, men råkade henne intet sedan att hon kunde få skällan, jämväl att han fiske brukat i Levar bäcken.
Pehr Hansson med de flera han stulit ifrån frågades om de fått något igen av denna tjuvnad, som svarade sig intet något igen fått. Jacob Olofsson frågades om han försålt dessa saker och till vem. Svarade att han allena en kanna mjöl och litet smör sålt till hustru Kierstin Olofsdtr i Långedh för 15 öre, halvparten av fläsket fick hon också. Hos Nils Zachrisson i Hallen ( Nils Zackrisson ) har han (tagit) 1/2 # gäddor, för dem han fick 11 öre kmt. och något mjölk, 1/2 # gäddor togo de av honom i Hallen då han fasttogs. Det som intet imellertid var uppätit, är i Skogen liggande där han det gömt. Frågades varför han intet angav var han i skogen gömt dessa saker sedan han vart fasttagen? Svarade att han menat sig kunna slippa, att få taga det själv och komma undan. Bekände att skinnsäcken med Mjöl och Smör han taget hos Pehr Hansson ligga på Brewyks örn under en buske vid vägen. Näver konten med något bröd och smör i berget ovan Hallen, där också skällan ligger.
Ländsman angav också att denne Jacob Olofsson tvenne resor sönderbrutet Cronans fängsel och kommit på flykten. Berättade att han blev fasttagen halvannan vecka efter begången stöld och hos Pehr Hansson i Bredwyk satt i fotjärnen med handklovar på en hand, där han en dag i folkets frånvaro uppbrutet en länk av kedjan i handklovarna och gått till Skogs, men som han genast saknades och efterslogs, blev han igentagen samma afton, då han sönderslaget låset på handklovarna, dem av sig tagit, men fotjärnen har han ändå intet fått av sig, emedan folket kom för hastigt på honom. Sedan sitter han i Socknestugan att vaktas till dess tjuvkistan skulle bli färdig gjord, då han aktat efter tillfälle, och i det vakten somnat fått sig uti en yxa under sängen, går därmed ut till Skogs, där han kryper i en bergs-skreva och begynner slå fotjärnen av sig. Utav hans bultande blev han röjd. När folket kommer på honom har han redan med yxan huggit av ett fotjärn så att han hade en fot alldeles fri, det andra fotjärnet har han ock nästan avhuggit, och där folket intet snart funnit på honom hade han innan 1/2 stund haft järnen alldeles av sig. Därpå sattes han i kistan med fotjärnen.
Detta allt tillstod och bekände Jacob Olofsson sant vara. Folket besvära sig högeligen över denne Jacob Olofsson, att de aldrig för honom kunna vara säkra i sina hus om han slipper, ej heller är någon bättring till fömoda. Det han ock med sin uppsyn nogsamt giver tillkänna. Lovar dock vilja göra bättring. Det Jacob Olofsson stulet hos Pehr Hansson i Brewyk värderades för 8 dr. smt., hos Jonas Johansson i Järnäs för 3 daler 3 öre smt., hos Elias Isaksson ibm. för 24 öre smt., hos Modern för 12 öre smt.
Och alldenstund Jacob Olofsson tvenne resor tillförne är Lagförd och dömd för sin begångna stöld då han lupit gatlopp bägge gångerna, tvänne Ting å slag näst före detta. Likväl nu 3 resor igen kommer och så mycket mindre bättring hos honom är till förmoda som han gömt i Skogen det han stulit och intet velat det uppenbara, i mening kunna göra sig lös och det nyttja till rymmnings, det han tvenne resor sökt i det han sönderbrutit ålagda fotjärn och stängsel. TY DÖMES JACOB OLOFSSON TILL DÖDEN, i förmågo av den 3:e. punkten angående tjuvnad i Kungl. Straffordningen år 1653, som hemställes Höglovliga Kung. Hovrättens vidare högrättvisa omprövande och Dejudication.
