Bröms, Brömsebro (Brimsæ sten 1280-talet, Brems 1366) efter vattendraget &endash; det fornsvenska brims är släkt med 'brumma' och känns också igen i flugnamnet broms. Något brummande vattendrag är dock inte Brömsebäck, åtminstone inte numera.Kyrkoherde i Tuna 1551-1600
Carolus Henrici (Bröms) (1551-1600), sannolikt från
Hälsingland, erhöll af kon. Gustaf I kollationsbref såsom khde i Tuna 25
sept. 1551. Med ett par bönder i Edsta by ingick han 25 sept. 1555 ett aftal,
hvarigenom några där belägna jordlotter, tillhöriga Stöde kyrka, utbyttes
mot den jord, de innehade invid prästbordsåkern (Eckl. bost. 2, s. 83, not. 4).
Gemensamt med underlagman Michel i Karlenge afgaf han 27 aug. 1557
ett intvg, att 6 t:r spanmål ur Tuna kyrkherberge uttagits till K. M:jts
laxebyggning. Äfven herr Carl fick vidkännas de rätt betungande gärder
till K. Maj:t och kronan, som pålades prästerskapet, och undslapp ej heller
den gästning, som åtföljde krigsföretagen under kon. Erik XIV:s tid. Då
krigsöfversten Claudius Gallus på väg till Jämtland med sina trupper
gästade Tuna prästgård, frikallade han 1 febr. 1564 khden i anledning häraf
från utgörandet af en gärd uppgående till 8 t:r fetalier och 1 fjärding ärter.
På allmänna Landstinget i Njurunda 3 nov. 1568 beseglar herr Carolus
i Tuna prästerskapets trohetsförsäkran åt kon. Johan III. Till Älfsborgs
lösen 1571 utgaf han 66 mk 2 öre, utgörande tiondedelen av värdet på hans
lösegendom, som då utgjorde: silfver 10 lod 1 quintin, koppar 7 pund,
tenn 2 pd, messing 1 pd, kor 9, får 8, getter 8, svin 6 samt 1 ung och 1 gammal
häst jämte 1 sto. Ett jordbyte mellan herr Carl och Tord Roalson i Boda,
Torps s:n, bekräftades 15 febr. 1576, därvid den senare fick 7 mål i Nordaned
i Torp samt 6 lod silfver och 30 mk penningar i mellangift af herr Carl,
som erhöll 6 mål i Runsvik i Tuna. Sedan fogden i Medelpad omkring
1580 förordnats att redovisa för kyrktionden och uppbära prosttunnorna,
men detta ledt till oordningar, utnämnde kon. Johan. herr Carl, som ti-
digare synes varit landsprost, ånyo år 1582 till innehafvare af denna befatt-
ning, hvarigenom han erhöll en tillökning i lönen med 4 pund 2 spann,
motsvarande 1 t:a spanmål från hvar kyrka. I behåll finnes ett bref
från ärkebiskop Andreas Laurentii (Björnram), dat. 8 febr. 1589 till d:no
Carolo in Tuna med underrättelse, att bönderna i Stöde låtit förstå, att
de ej fått någon gudstjänst om påsk och pingst, men väl på Palmsöndagen,
i anledning hvaraf ärkebiskopen vänligt ber khden se till, att de ej framdeles
behöfva klaga öfver något sådant och besvära K. Maj:t i onödan. Herr
Carl underskrifver Upsala mötes beslut 1593 och riksdagsbeslutet i Söder-
köping 22 okt. 1595. Afled 2 apr. 1600.
G. 1) m. Helga, d. i Gefle 22/3 1561;
2) 22/6 1562 m. Barbro Stigsdotter, khdedotter från Bergsjö, Hälsingland;
d. i Runsvik i Tuna 1600, s. å. som prosten.
Barn i förra giftet: Margareta, f. 12/2 1553, g. 27/1 1574, d. 10/3 1575; Johannes
(Hans), f. 12/3 1554, faderns efterträdare; Henricus, f. 25/7 1555; Catharina, f. 16/2
1557; Elin, f. 11/6 1558. --- i senare giftet: Petrus, f. 27/5 1563, d. s. å.; Magdalena,
f. 12/12 1564, d. i dec. 1597 i Gefle; Elisabeth, f. 27/11 1566, g. 3/2 1592 m. khden
Petrus Erici i Segersta, ärkestiftet, deras son Erik, assessor i Svea hofrätt, ad-
lades Rosenhjelm; Elias, f. 11/2 1569, baccalaureus vid första magisterpromotio-
nen i Upsala 1600, slutl. khde i Täby, Upland; Stig, f. 17/4 1571; Isac, f. 20/6
1573; Petrus, f. 5/10 1576; Ericus, f. 4/4 1579; Margareta, f. 8/1 1582.
