Pål Pålsson

DBN1649,17/2,§7:
Efter såsom Pål Pålsson och Mats Pålsson i Agnäs hava stort besvär uppstådt hemma i gården efter deras föräldrars frånfälle / framför de andra syskonen / och för än som arvskiftet skedde, alltså tillstås dem nu till en begynnelse och vidare besked uppå sin mödho och arbete som de havt haver, att njuta de -- 4 tunnor råg som av onyttan Lått tagen är, och på den Swedan Utsått som de efter föräldrarnas död huggit haver och dem med rätta tillhörer efter Nämndens samtycke.

DBN1647,6/12,§7:
E. dh.? 15 seland i Agnäset som äro skrivna öde ifrån 1634 och likväl varit i fullt bruk, den Per Mattsson haver brukat. Men hans granne Påhl haver i 6 år skattat -- 15 seland och i 3 år 12 seland och allt lika god och brukad jord, och det allt efter Tolvmäns skepelse. Peder Mattsson haver i 8 år skattat 2 seland och 3 daler om år. Bliver -- 24 mk, äger 1 sto och 5 kor och bekänner sig intet bliva mera än 1 ko och ingen häst när han kom dit.

DBN1647,6/12,§2/12:
Pål Pålsson i Agnäs i Agnäset räckte Per Mattsson sin granne handen att giva honom sine utlagde penningar för hans jord där i Agnäset, Nämligen - 60 daler kmt. så att Påwell bliver boendes där i Agnäset, och Pehr Mattsson efter han aldrig uti 11 års tid haver gjort någre utlagor. söker sig hemvist var han kan.

DBN1649,17/2,§9:
Blev avdömt att Pål Pålsson i Agnäs skall bekomma fastebrev på efterföljande Jord i samma by liggandes, nämligen av Per Mattsson ibm. haver han köpt 4 sel. och därföre -- 20 dr. kmt. givit som han för honom i Cronones ränta utlagt haver, och därmed är samma jord till fullo nog betalat, vilken jord Per Mattsson (där) förut av Anders Andersson i Sunnansiö köpt haver, och är ibland de -- 15 sel. som han Anno 1638 den 10 dec. haver bekommit dombrev oppå.

DBN1649,17/2,§11:
Item (likaså) haver föreskrivne Pål Pålssons finnes broder, Matz Pålsson vid namn, givit benämnde sin broder 1 1/2 seland Jord uti faddergåvor som och i Agnäs liggandes är, och Påhl åter givit sin broder Matz - 3 lod Silfver och 1 Rdr. uti vänn - eller gengåvo. Alltså bliver nu - 8 seland tillhopa, hele Påwelz Teg eller Jord i Agnäset.

DBN1649,19/11,§8:
Länsman Östen Persson, Nils Östensson i Sunnansjö, Olof Håkansson i Hyngelsbölet och Jacob Åsmundsson i Lögdeå skola strax efter nästkommande Valborgsmässo, syna om den svedjan som Lars Olofsson i Brattsbacka klagar att Pål Pålsson i Agnäs skall hava oppå hans skog huggit, och om sådant nästkommande Laga Ting besked göra.

DBN1651,1/8,§6:
Anbelangande den Rågswedjan som Anno 1649 den 17 februari Pål och Matts Pålsson söner i Agnäs tilldömd blev, så befinnes nu deras broder Anders Pålsson efter sin kvot av den förste utsäden njutit. Men bemälte Påwell och Mats vilja nu sin broder Anders förvägra icke med sig uti den andra säden och årsväxten delaktig vara.
RESOLUTION: Är avsagt och beslutit, att Anders Påhlsson efter sin kvot av den andra utsäden ävensom bemälte Påwell och Matts njuta och bekomma skall, dock så därhos förståendes, att han sina bröder för utsädet efter sin lott och något arbete vedergäller och betalar.

DBN1665,13/2,§5:
Ändock oppå Laga Tinget den 26 Martii 1664 Protocollerat vart att Hustru Rådgerd Jonasdotter Olof Swenssons Hustro i Brassbacka, var i uppenbart rykte och beskyllning kommen för Trollkonst eller Löfjeri, och om samma saks Utförande till denna tiden uppskjutit. Alltså blev därom nu rannsakat och avlupit som följer, Nämligen: Åtskilliga har fuller haft misstankar till henne Rågierdh sedan hon dit i fjärdingslaget kom, efter det hon större nytta än andra har haft av sin boskap. Dock icke sett eller förstått henne därutinnan något olovligt Medel bruka, eftersom tvenne Nämndemän, Nils Östensson i Sunnansiö och Johan Persson i Baggård intygade, sammaledes bekände och hennes granne Jacob Larsson i Brattsbacka samt Pål Pålsson och Per Eskilsson i Agnäs, så väl som Johan Nilsson i Diupsiö och Erik Olofsson i Hyngelsböle att de allenast Misstankar till henne dragit hava, och icke tryggeligen kunna henne för löfjeri beskylla. Men Mårten Nilsson på Nyåkern med sin hustro och Johan Eskilsson i Orrbölet, har på Kyrkovallen beskyllt hu. Rågierdh för Löfjeri och hotat henne därför Tingföra, vilka nu henne icke ville eller kunde till saken binda.
Och emedan tvenne Nämndemän Zebbjörn Larsson och Per Aronsson i Öre vittnade, att hu. Rågierdh i deras by uppfödd är och där i byn - 40 år vistades förrän hon blev gift, och hela den tiden ställt sig ärligen och väl. Därtill betygade Cappelanen Herr Erich att han så väl som hans fader, kyrkoherden Hr. Johan, har henne ofta om denna handeln Examinerat, och på intet sätt kunnat pröva henne därutinnan brottslig vara eller velat sig skyldig känna.
Fördenskull, efter Lag och Domare regler, erkändes och dömdes hon hustro Rågierdh för samma tillmäle eller beskyllning, av denna ringa Rätten fri. Men Mårten i Nyåker med sin hustro och Svärmoder samt Johan Eskilsson i Orrböhlett och andra flere, som först henne Rågierdh i rop och rykte kommit har, sakfälldes efter - 20 Capitle

DBN1668,13/8,§4:
Påwl, finne i Agnäs, anklagades av Pär Olofsson i Backu och Själa socken, att han haver hyst en tjuv, Gubb-Johan benämnd, en lång tid, som haver stulit ifrån sig och andra, årskillige saker och persedlar i silver och läder. Per Eskilsson och Mårten Hindersson i Agnäs betygade, att Påwl hyste bemälte Gubb-Johan Kyndelsmässotid, något över 14 dagar, sedan varit till Umeå intill 14 dagar före Valborgsmässo, då kom han åter till Påwl och var där till Pingstdagshelgen, hade med sig en Kåna stadigt. Och uti samma helg, säjer Pär Olofsson i Backa, att Gubb-Johan stal hos sig och andra där i Själa socken, och emedan han dit var och stal var Kånan stadigt hos Påwl, oaktat att trenne bönder, Johan Ersson i Movattnet, Göran och Anders Persson i Gideå hava varit till Påwl och honom uppenbarat tjuvnaden som han har begånget, och bedit honom med sina grannar fasttaga. För skäliga orsker, pålades Påwl skaffa tjuven igen innan nästa Lands Ting, var och icke, skall han likväl då comparera och till tjuvnaden svara och det vid - 40 mk. straff.