DBN1681,4/11,§12:
Håknäs Byamän besvärade sig över Öres män att de förutan det Qvarnläge de av ålder haft i deras fors under deras land efter ett gammalt synebrev ha begynt bygga Laxegårdar och där med intagit en Ström som varit tillförne Kungaåder, begärandes att de måtte bliva med Råbrevet och icke vidare någon ny åverkan göra.
Öhrnäs-männen uppviste ett lika lydande synebrev av år 1548 av Landsens 24 och dåvarande lagmannen Erik Johansson, som förmäler att Öhrnäsmännen skulle ha fri kvarnväg till sin Ström, vad de heller vilja för Land eller Vatten, och sin kvarnvall och förbemälda Håknäsmän fri sina fäbodar och halva strömmen vardera upp och ut som dömdes fast vid 6 marks bot och i vite 40 mk. som denna förening åtala skulle.
På norra sidan hava Öhrnäsmän sin kvarnström, den vilja Håknäsmän dem intet vägra, jämväl sin farväg över sitt Land dit. Men besvärar sig att de tillvälla sig fiske och utvidga sina fiskevånor och varckan vidare än dem tillkommer. Berättandes därhos att Öhrnäsmän hava haft sin Ström vid det norra landet utmed kvarnhuset, de byar som ovanför bygga ha tyckt att Håknäsmännerna hade för stor Kungsåder, begärde syn och blev så avgjort genom den, att kroken på Håknäsströmmen skulle upprensas, genom detta upprensande som Överbyggaren gjort så bliver Kungs-ådern större, och Öhrnäsströmmen mindre, då begynna de maka sig efter och gå ifrån sin Ström där kvarnen står. Den synen om Kungsåderns rensande är given ?? vid pass 30 år sedan i Mårten Johanssons arrendetid. Om denna relation kommo parterna överens. Dock Öhrnäsman säger sin ström alldeles oduglig vara gjord genom detta rensande, så att (de) där inga varckan kunna hava.
Håckenäs män Reponera att han ligger så nu som fordom, och hava där sina tinor än idag. Kvarnen står och där och har sin gång. Öhrnäs män säga sig även haft fordom sina varckan det stället bättre söder, som de nu hava. Men kan det intet betyga eller bevisa. Säger sig haft rätt därtill, oavstt de intet brukat densamma. Håkenäs män säga att där Öhrnäs män nu byggt har varit den gamla Kungsådern. Håckenäs män har där aldrig byggt. Öhrnäs män säger sig där av ålder ha byggt. Näst förliden vår ha de haft där sina varckar, men blevo strax av floden utskurna. Vilja säga sig tillförne åtskilliga tider där byggt, men under tiden hållit upp.
Håcknäs män producerade vittnen, Nämligen: Olof Jacobsson i Långed betygade att hans fader Jacob Ersson var den förste som där byggde den Laxegård åt Öhrnäs män vid pass för 16 år sedan, och före hade de aldrig någon varckar där. Item (=likaså) Mikael Jacobsson i Håknäs om sina 65 år, bevittnade att Öhrnäs män aldrig på det stället haft någon gård förrän Jacobs fader byggde där utan en Stentina lägre neder i Strömmen och närmare landet. Detta senare vittne intresserat i saken, dock håller ett med förriga. Överbyggaren besvärar sig ock att Örnäsman täpper för mycket igen Kungs-ådran. Håkenäsman beklagar sig att på det men..............,kommer åter Överbyggaren på dem och gör dem oro. Bägge parterna beropa sig på ?? som intet tillstädes är, Nämligen: Per Tomasson i Långed. Håkenäsmän är taxerade för 4 lispund Lax, Nättingar 240 st. Öhrnäsmän 1 Lispund Lax, Nättingar 150 st.. Håkenäsmän menar att Öhrnäsmän intet är taxerad för Strömmen, utan för ett Stakenät de haft nedanför strömmen bättre åt havet. Nättingtaxan säga de dem hava efter den stråkan som är till deras by. Öhrnäsmän säger den stråkan då taxan lades intet varit till. Nu är den så stor att de kunna ro med båt fram, när högt vatten är.
RESOLUTION: Emedan Öhrnäsmän påstå den Strömmen som i det gamla Synebrevet av år 1548 kallas deras, skall vara genom Kungsådrans upprensande ovanför i Kroken alldeles oduglig gjord och de med vittnen vilja bevisa sig av ålder där byggt som de nu ha sina värckan. Men Håknäsmännen däremot säger deras Ström vara i samma läge som fordom, ej heller de taxerats för den Strömmen, utan för andra sina lägenheter de under sin by haft. Jämväl insistera det varit den gamla Kungsådran som alltid varit otäppt och än bör vara.
Fördenskull kan Rätten härutinnan intet definitive sluta innan själva Strömmen så väl vid Norra landet som eljest där rensningen skedde, genom Gode Män tages i ögonsiktet, som vid nästföljande Ting därefter kunna uppgiva beskaffenheten. Emellertid kunna parterna sina vittnen sammanskaffa och i beredskap hava. Jämväl i Fiskeboken efterslås på vad tid och hur Taxan på bägge dessa byar är lagd, varefter sedan rätten sin dom fälla och fundera kan. Innehålle bägge parterna emellertid med värckor på det tvistiga stället vid Laga Plikt.DBN1685,2/9,§7:
Olof Jacobsson i Långed anklagade sin granne Per Larsson att han honom överlupit med hemliga ord, hugg och slag på hans egen Teg, slog honom med Lieskaftet i huvudet 2 sår och ett i ansiktet, så att blodet hade så när sluppit honom. Pehr Larsson intet till svars, dock av Ländsman stämd, pliktar för svarslöst sina 3 mk. smt. och citeras andra gången till nästa Ting.
DBN1685,2/9,§13:
Olof Jacobsson i Långed kärade till svågern Lars Johansson i Bredvik om betalning för en nyåker deras salige Fader i livstiden uppgjort i proportion mot svågern som arv efter dess salig Svärfader, begärandes att hon som syster måtte i samma nyåker delaktig bliva. Lars Johansson i Bredwik svarade hemmanet i Bredwik inte större vara än 11 sel. och tillförne vara skattelagt i Vattenverken, vilket nu förfallet är, förmodar få allena behålla samma nyåker under gamla skatten, emedan han eljest intet kan bli besittande på hemmanet. Olof Jacobsson protesterade honom inte allena kunna njuta Faderns arbete.
RESOLUTION: Ehuru väl vid utlösen meliostenar ?? och förbättringar böra komma i concideration då den sker efter Mätesmanna orden som Lagen säger i det 3 Capitlet Jorda Balken ll. Likväl som största delen av salig Johan Larssons egendomsom gången är uti gälden ,som bytesmännen betyga, och änkan som än lever, tarvar något nöjaktigare underhåll i livstiden än henne lämnat vara kan, så prövar Rätten skäligt att sonen Lars Johansson som Modern hos sig har, njuter Nyverken tillgodo utan åtal för de andra syskonen, som även intet kunna sig undandraga förskjuta till Moderns underhåll, helst som hon sin andel och rätt i den Nyverken
DBN1688,3/3,§2:
Efter Kungl. Kammarcollegie Förordning rannsakades över Öde i detta Tingslag.Bl.a.:
3/. I Långedh är 18 1/2 seland? Öde lagda år 1675, nämligen; 7 1/2 seland av de 18 seland som i Jordeboken står Olof Jacobsson påförda och det fadern Jacob Eriksson ock satt brodern Thomas Erichsson , sins emellan uppdelt. Orsaken att dessa 7 1/2 är Öde blivna, berättas denne Thomas Erichssons såväl som hustru och barns avgång genom döden i den svåra tiden. Vilka 7 1/2 seland åter är till bruks upptagna av Dafwid Jonsson på Hr. Gouvernörens tillstånd år 1681. Dito 7 1/2 seland som i Jordeboken kallas Pehr Jonssons hemman, men en benämnd Olof Jonsson sedermera bebott, intill år 1675, då han för fattigdom i den svåra tiden övergav hemmanet och under tiggande i landet död blev. Vilket hemman allt sedan legat Öde och än ligger. Husen är alla förfallna, åkern i lind och lägda. De övriga 3 1/2 seland lär vara av Pehr Larssons hemman alldenstund han för tiden intet mera skattar än 9 1/2 seland och hans hemman likväl i Jordeboken står uppfört för 13 seland är fördenskull partiellt Öde. Men Pehr Larsson säger sig aldrig mera skattat än 9 1/2 seland Till byn är god fångstskog, knappt Mulbete och Tegesbord. Åkern svag sandjord. Under byn är också Laxfiske.
DBN1685,2/9,§37:
Olof Jakobsson anklagade sin granne Per Larsson att han honom överlupit med hemliga ord,hugg och slag på hans egen teg,slog honom med lieskaftet i huvudet 2 sår och ett i ansiktet,så att blodet hade så när sluppit honom.
Per Lrasson intet till svar,dock av länsman stämd, pliktar för svarslösa sine 3 daler smt och citeras andra gången till nästa ting
DBN1691,28/3,§22:
Angående strandvrak och upphittat gods tillsammans med en mängd andra Nordmalingsbor.
AGN1694,26/2,§7:
Befallningsman Välbetrodde Olof Westman anklagade följande för treska och ovålighet att inleve-rera tionde Jon Olofsson i Brassebacka, Mårten Nilsson i Nyåker, Kjell Nilsson i Hörnsjö, Herman Mårtensson i Toböle, Olof Jakobsson i Långed, Olof Eriksson i Ängersjö, David Tomasson i Norrbyn, Esbjörn Abrahamsson ib., Lars Johansson i Bredvik, Johan Eriksson i Sun-nansjö, alla dessa hava inlevererat ogista, otint säd och mycket slö säd, begärde att de för sådant plikta måtte sig själva och andra till varnagel. Johan ersson i Sunnansjö ville sig så väl som de andra ursäkta, men som kyrkovärdarna intygade dessa funnit felaktiga ty gjordes det saker till vardera sin, 3 daler smt efter 4 punkten i Uppbörds Ordinatien gör- 30 daler smt till treskiftes.
AGN1696,6/2,§15:
Olof Jakobsson resterar med skatt för 1695 7 daler 21 öre, intet tillstädes,utfattig
AGN1696,23/11,§21:
Kyrkoherden i Nordmaling Hr. Pehr Arctedius besvärade sig över sina åhörare att de visa en stor treska i Kvick-tiondens levererande, och som han inlade en lista på dem, så blev den igenom ransakad och var följande intet tillstädes att sig förklara:
Olof Jakobsson skyldig för 1691 + 1693
Förden skull dömdes dessa icke allenast att betala Kvicktionden till sin Kyrkoherde innan Tomasmäss instundande eller sedan utpantas å 2 dr. för vart tionde Kreatur. Än besvärade sig Kyrkoherden att efter den som i livstiden överlämnat Bo till sina barn, vilja barnen sedan intet giva den Liksto som för en bofast behållen bonde eller hustru bör betalas efter Kungl. Förordning, föregivandes den setat inhyses sedan de Bo ifrån sig givet. I lika måtto över Smör-tionden att den i rättan tid intet levereras, såväl som Strömmings-tionden. Varpå RESOLVERADES:
1/. Att de bönder som vill ge Bo ifrån sig i livstiden till barnen, böra strax därjämte efter sin förmögenhet jämväl avsätta Likstolen i följe av den andra punkten i Stadgan över Prästernas Uppbörd.
2/. Smörtionden bör vara levererad Olofsmäss dag och den som där över innehåller smörtionden av treska, bör plikta 3 mk. smt.
3/. Skäriebönder (Skärgårdsbönder) böra ge sin Kyrkoherde om hösten en fjärding strömming efter den 1:a. punkten i Stadgan över Prästernas uppbörd, men de som ifrån havsjön sitta och så stadigt intet fiskar må erlägga tionden efter välsignelsen, allenast intet underslev där vid brukas eller förena sig med Kyrkoherden om en viss årstid.
AGN1706,19/2,§4:
I saken mellan Per Larsson i Långed och Olof Jacobsson ibm. på ena sidan kärande och Mikael Olofsson med Jonas Olofsson i Håknäs på andra sidan svarande, angående ohägn som tvistas om, är detta Rättens Dom:
Det klagar Långeds Byamän genom Pehr Larsson och Olof Jacobsson att Håknäs Byamän upprivet deras svedjehagar och låtit Kreaturen uppäta deras Säd. Nämligen år 1704 hugget hål på Gärdesgården då Kreaturen icke allena uppätit Rågtoven om våren utan och det lilla som igen var och är uppbärgat i hässja, jämväl om hösten låtit fördärva i en hässja som alla grannarna tillkom två skylar, och i en annan hässja Pehr Larsson allena tillhörig 3 skylar Råg, i lika måtto förlidna sommar upprivet Gärdesgården och i grund låtit uppäta en Rågsvedja för Pehr Larsson som han besått med 1 1/2 skäl Råg, påståendes att Håchnäs Byamän måtte bli pålagda skadan betala med expenser och plikta för sådan hantering. Så ehuru väl Michel Olsson och Jonas Olsson vill sig ursäkta därmed att sådant är dem alldeles obekant och intet veta vilken sådant skall gjort. Likväl, medan skadan på Gärdesgården med upphuggande och rivande är synat av Nämndeman Olof Olofsson i Brattfors och Håknäs Byamäns Kreatur är dess innan tagna, så att sådan hantering kan icke någon annan tillkännas, ej heller alla grannarna nu komma tillstädes på skedd stämning att detta ifrån sig leda. Ty dömes Håknäs Byamän att samtliga betala på 1704 års Säd med 4 daler 16 öre kmt. jämväl att plikta för bägge årens åverkan 6 mk. smt. efter det 9 och 10:e. Capitlen Byggninga Balken ll. därhos att bestå Långeds Byamän i expenser 6 daler kmt.
AGN1706,19/2,§5:
I saken mellan Per Larsson i Långed och Olof Jacobsson ibm. på ena sidan kärande och Jonas Olofsson i Håknäs på andra sidan svarande, angående åverkan på Skogen med timmer-hygge som tvistas om, är detta Rättens Dom:
Det har Jonas Olofsson i Håchnäs huggit 25 timmer på Långedhs Skogen som han hemfört och ej undfalla kunde. Så ehuru väl han vill förebära lov ha därtill av Nils Persson i Långedh, likväl medan sådant icke bevisas, ej heller gälla kan utan alla Jordägarnas samtycke, ty dömes Jonas Olofsson timret till Långedhs Byamän betala med 4 daler 22 öre kmt. samt att plikta 3 mk. smt. efter det 18 Capitlet Byggninga Balken ll., jämväl svara i expenser 2 daler 8 öre kmt.
AGN1707,21/10,§12:
I saken mellan Nils Pehrsson ( Nils Persson ) i Långed kärande och grannarna Olof Jacobsson, Pehr Larsson, ( Per Larsson ) och Daniel Tobiasson svarande angående ingrepp, är detta RÄTTENS DOM:
1/. När Byn är av sådana tillfällen att han kan förbättras till Åker och Äng, så böra sådana ställen utses därtill och uppdelas grannarna mellan efter skatten, med Rödningarna som därefter huggas i Skogen, bör intet över 3 år nyttjas eller intagas, utan läggas under Bymarken, som efter det 32 Capitlet Byggninga Balken ll. varefter kunna Gode Män skaffa rätta dessa grannar emellan, och så pröva jämföringen att Nils Pehrsson kan inta sin fyllan efter Cronohemmanets skatt, så Rödningen som annat.
2/. I Rödningen böra grannarna vara i lag med varandra två och tre då viktigast kan tillgå, och om den ene hindrar den andre, envar förfallen betala skadan, och där till Plikta efter det 33 Capitlet Jorda Balken ll. för varje gång.
3/. Medan det inte bevisats att Olof Jacobsson tagit något fångst ifrån Öde-hemmanet, så kan han ej själv ålaggas sådant umgälla. Beslöt och tillstår har ej heller efter intygan hört öde- hemmanet till.
4/. Till anskylan för den bortförda gödningen böra grannarna betala Nils Pehrsson till Crono hemmanets förbättring nu ... lass vardera.
5/. Det som klagas att Olof Jacobsson skall kört 6 eller 7 (får) in i Ödes- tegarna, medan hans mark? låg Öde, och Olof Jacobsson nekar, till synes Nils Pehrsson intet angå, vidare nu han utan? skylle av sådant krävde lidit någon skada, som av Gode män till syn må och uppskattas.
6/. Efter grannen Pehr Larssons bevittnande har ingen hummelgård varit efter Crono hemmanet som Nils Pehrsson åbor, utan Olof Jacobsson hummelgården nedlagt på detta ställe som tvistas om. Alltså om själva landet? skulle efter jämkning komma att höra under Cronohemmanet såsom omisterligt, så må Olof Jacobsson vara sina får? fri att flytta
7/. Med fiskevattnet i älven kan förhållas på det sättet att där grannarna intet bygga i lag med varandra måste ställena delas dem emellan.
8/. Cronohemmanet benjute över allt sina fulla tegar efter skatten som genom jämkning av Gode Män bör rättas.
