AGN1612,2/2:
Jakob Asmundsson jar gjort Jungfrukränkning med Anna Ersdotter i DjupsjöDBN1622,§1:
Jacob Åsswedsson i Lygdåå haver slagit Pedher Andersson i Aspby oppå skötgrunnet en blånad och oqvädins ord, det han icke bevisa kunde, utan undföll.
Sak 12 marker, Penningar 12 marker
DBN1629,§3:
Angav Fjärdingsmannen Oluff Pederson i Aspby en sak som var 1629 skett för 14 år sedan, Anno 1615, om en knäkt hustru bemält Segredh Pedersdoter barnfödd i Västerbotten och hennes man hetat Erich Abelsson i Lijgde som var en Landsknekt, och han var därtill stadder i Ryssland, haver hans hustru emellertid han borta var, låtit sig belägra av en ogift dräng, benämnd Jacob Åswedsson i Lijgde, som var den tiden icke mera än 16 (25) år gammal, men är nu förbenämnde vorden gift, och hennes man Erich Abelsson haver då varit i Tyskland söderut med andra kneckter i 5 år, det ingen utav visste antingen han var levande eller döder, men strax därefter de sin gärning gjort och bedrivit haver. Vid pass 20 dygn därefter kom hennes man ifrån Ryssland och var då hemma vid pass 4 eller 5 år, då blev han död. Och strax därefter henes man Erich Abelsson död var, kom hon uti stor fattigdom och eländighet, och efter det hon nu så i en stor armod kommen var, tänkte Segredh på sin förriga onda gärning som hon med Jacop Åsvedsson gjort och bedrivit haver, att det skulle vara orsaken till hennes fattigdom och armod. Så haver ofta bemälda Segredh gått till sin Kyrkoherde Herr Peder och bekänt sin onda synd och missgärning, det så prästen strax vittnar ...Båda dömdes ifrån livet.. Målet vidare till Hovrätten.
DBN1636,4/7,§3:
Jacob Åswedsson i Lygde i Nordmalings Socken haver nu på Tinget fäst Lag att gå själv tollfte på nästa laga Ting om det råbrevet som bortkommit är i Grundsunda Kyrkokista, det han med sin vetskap aldrig av vet evarest de är tagit vägen, som var råbrev emellan trenne socknar, Näml. emellan desse efter Sockne Nordmaling, Grundsundmoch Arnäs socknar.
DBN1640,14/12:Nämndeman
DBN1645,7/7,§2:
Per Ersson i Aspe och Lars Carlsson i Ava för ogill väg vardera 3 daler - 6 daler till treskiftes.
Lögdeå Jonas Ersson , Jacob Åsmundsson och Samuel Esaiasson
Lemesjö Östen.
Agnäs Pål Pålsson
DBN1646,15/8,§2:
Jacob Asmundsson i Lögdeå blev förordnat att vara socken skrivare.
DBN1647,6/12,§1:
Jacob Asmundsson och Tomas Algotsson, skola strax efter Nyår komma till Hägdånger och vara där till svars huru de hava bytt med sin syster, hustru Elisabeth i Tårom där om Kristoffer Hansson i Helgum.
DBG1648,17/8,§4:
Mats Nilsson i Fillingen oppbjuder första gången efterskr:ne välbrukad Jord i Dombäck, som han ifrån sig bytt haver och igen bekommit mycket vanbrukad Jord i Dombäcksmarck, som länge under fäfötter legat haver, näml: Till Nils Håkansson i Dombäck - 2 1/2 markeland ibidem och därtill - 26 1/2 daler Kopp:Mynt, och igen bekommit - 5 Sel i Dombäcksmark. Till hustro Elin Sal. Johan Erichssons i Dombäck - 3 marker Jord ibidem, så och - 16 1/2 dalerKopp: Mynt och igen bekommit - 4 sel: i Dombäcksmark. Till Sal: Pedher Nilssons barn i Dombäck - 7 1/2 markeland jord ibidem och därtill - 5 daler Kopp:Mynt och igen bekommit - 5 sel i Dombäcksmark, vilket byte Swerkill och Siull Pederssöner, som till sine myndige år komne äre, för sig och sine syskon samtyckt och be---kat hava, och elljest deras målsmän, Jacob Åsmunsson i Lögdeå och Nils Håkansson i Dombäck, samma byte rådsamt funnit, efter barne hava igenfått bättre Jord och i bättre lägenhet.
DBN1648,19/8,§2:
Jonas Eriksson, Samuel Esajasson, Jacob Asmundsson, Anders Håkansson, Jonas Eriksson i Lögdeå, Abraham Jonsson i Ava, Per Eriksson i Aspeå, Enok Olofsson i Järnäs, Jacob ibm. Nils Östensson i Sunnansiö samt Anders, besvärat sig högeligen över Sven Nilsson i Långed och hans son Per Svensson, att de - 14 dagar vid pass efter sistlidne Michaelis genom försummelse och vangömmo (vårdslöshet) låtit eld komma lös vid kyrkobods hässjorna och därigenom avbrändt deras bodar eller Kyrko hus vid Kyrkovallen uti vilka de hade sina kyrkokläder förvaradt.
Resolution: Nämnden avsade och dömde att föreskrifne Swen Nilsson och hans son Pedär Swensson skole sig inställa till förlikning med dem som skadan lidit hava, eller och efter en skälig värdering den lidna skadan betala som det -- 36 Cap. av Byggninga Balken innehåller. Dock fälltes för dem förbön att med dem billigt och icke uti strängaste Måthen i detta fallet handlas skulle, alldenskull de var fattige personer.
DBN1648,19/8,§8:
Efterskivna äre sakfälte att böta vardera 3 mark för ogilla allmänna vägar och broar såsom ock för Tredsko för Vägbyggningens försummelse, nämligen:
Nils Mårtensson i Baggård, Mats Pålsson i Agnäs, Nils Johansson i Ängersjö, Tomas Karlsson i Öre, Alla tre grannarna i Mo, Johan Davidsson i Bredvik, Östen Davidsson ibm. Olof Nilsson ibm, Mikael Tomasson ibm.
De som voro borta från vägabyggningen 1648, oppå 4 års tid är -- 10 mk.:
Nils Mårtensson i Baggård, Mats Pålsson bort 3 år -- 3 mk. Eskel Hindriksson var borta detta året, Olof Eriksson i Nyåker, Item (likaledes) alla Hörnsjö grannarne, Nils Johansson i Ängersjö, Tomas Karlsson i Öre, Item alla 3 grannarne, Item i Bredvik, Johan Davidsson ibm, Östen Davidsson ibm. Olof Nils-son Ibm. Mikael Tomasson ibm. Jacob Åsmundsson. 11 parter är 33 mk.
DBN1649,19/11,§8:
Länsman Östen Persson, Nils Östensson i Sunnansjö, Olof Håkansson i Hyngelsbölet och Jacob Åsmundsson i Lögdeå skola strax efter nästkommande Valborgsmässo, syna om den svedjan som Lars Olofsson i Brattsbacka klagar att Påhl Påhlsson i Agnäs skall hava oppå hans skog huggit, och om sådant nästkommande Laga Ting besked göra.
DBN1650,17/5, Lös lapp:
Undertecknade bekänner och Veterligt gör att befallningsmannen här i Ångermanland, Välbemälde, ärlig och förståndig Lars Ericsson haver anrättat en Syn på Cronones vägnar efter Mårthen Johans-sons begäran i Härnösand som Norrom Skogen här i landet Laxfisken arrenderat haver, Nämligen: Att syna en Laxbyggning vid Håknäs byn. Haver också ovan benämnde befallningsman Välbemälde Lars Eriksson givit till Mårhen Johansson en beskriven längd på vars och ens namn som dit förordnade voro, vilket och efterkommet blev. Och skedde på sätt och vis som följer, Nämligen:
Att vi oppkastade utanföre deras byggning den Krokgården som av sten murat var vid pass - 35 famnar brett, mitt i största djupet - 6 1/2 famnar bred behållen, vilken ådra aldrig uti någon mans minne där så brett varit haver. Ithem blev och av synen anmodat av dem som ovanföre bodde, att syn ville bestå gräva Bottnen djupare än hon tillförne haver, vilket vi dem förvägrade och alldeles förnekte. Förty om det haver blivit Bejakat, så haver bygdsens skatte vatten varit alldeles om intet och fördärvat. Därföre befanns i sanning att Håknäs bönder hava byggt Cronfisket samt och de Taxerade fisken som ovanföre belägne äro allt förnär och däruti kunde finnas brottsliga. Allt detta haver vi gjort på vår Edsplikt och yttersta samvete och här under Bekräftom vi våra Namn och Bo-märken in till lag och Rätta, antingen i Grundsunda eller i Nordmalingh om vidare dom och stadfästelse. Datum Håknäs den 17 Maij år 1650. (Bom. kan kopieras in).
Peder Olofsson i Fanbyn, Grundsunda sn. Olof Ersson i Banafjäl, Siul Olofsson i Husum, Olof Pedersson i Skademark, Mårten Olsson i Högen, Björ Olosson i Kasa och av Nordma-lings sn: Länsman Östen Pedersson i Levar, Jon Ericksson i Lögdeå, Jacob Asmunsson ibm. och Tomas Algotsson i Levar.
DBN1651,1/8,§3/4:
Jacob Asmundsson i Lögdeå en Tolfman som ock uti benämnde sockenstuga varit haver och herr Hindrich honom tillkallat, för den orskens skull att höra vad konan om sin förra matmoder, hustru Brita i Örsbäck bekänna skulle, vittnar efter avlagd ed: Att kånan haver till hustru Britha i Öhrsbäck stigit och henne med gråtande tårar om förlåtelse och vänskap bedit uti det som hon på henne om barnamordet sagt haver, eftersom henne det rådet har givit varit / vilken namn hon icke uppenbara eller bekänna ville / och förhoppades därigenom dödsstraffet undslippa och därhos uppenbarligen sade sin matmoder för samma rykte och gärning om barnamordet alldeles fri vara och därpå Christi Högvärdiga Nattvard anammade.
DBN1651,1/8,§7:
Vart samtykt att Värdige Kyrkioheerden herr Peder nu i höst och förrän som Helgemässodagen kommer emellan sig och hans grannar i Bredvik Rätt Tegemål bekomma skola, och skola efterskrivna Mätningsmän vara, Nämligen: Jonas Eriksson i Lögdeå och Jacob Asmundsson ibm. samt Nils Östensson i Sunnansjö och Enewald Hööksson i Brattfors. Föreskrivna Mätningsmän skola och på lika sätt Rätt Tegemål hålla emellan Järnäs Byamän.
DBN1651,1/8,§8:
Blev och samtykt, att Anders Nilsson, finne uti Hörnsjö nu i höst och före än Alle Helgonadag skall rätt Tegemål emellan sig och sina grannar bekomma, var till efterskrivna Mätningsmän vara skola, Nämligen: Länsman Östen Persson i Lefvar, Jonas Eriksson i Lögdeå och Jacob Åsmundsson ibm. samt Enewald Hööksson i Brattfor
AGN1655,23/8,§2:
Samuel Esaiasson i Lögdeå haver före detta,såväl som nu,och av långt wräkt,sin granne Jabob Asmudsson beskyllt att han honom tillagt haver Jakobs laxfiskevånor förvanskat have skulle,som är genom lövjeri,eller olovliga medelö förståendes.Vartilll Jakob alldeles nekar sig aldrig honom för sådant olovligt medel beskyllt hava.Ike heller kunde Samuel honom därtill lagligen binde,som han likväl gärna ville.
Res:Föreskrivne Samuel Esaiasson blev för ovanmälte tillmäle sakfälld efter 20 Cap.av Ting B -40 daler treskiftes
DBN1652,27/8,§6:
Efterskrivna skola utrannsaka Råmärken emellan Järnäs och Bredviks , nemligen: Uppå Jernäs männens sida Länsman Östen Persson i Levar, Jonas Eriksson i Lögdeå, Jacob Svensson ibm. (bör vara Jakob Asmundsson) Uppå Breewiks byamäns sida: Tomas Algotsson i Lefwar samt Ingewall Hööksson i Brattfors och Nils Östensson i Sunnansjö
DBN1654,16/3,§1:
Hustru Gunnela,färjekarlens Erik Anderssons vid Lögdeå kärande till Jakob Åswedsson i Lögdeå att han för 3 år sedan,när hon var hos honom och skulle hjälpa till att inlaga korn,bjöd till att våldtaga henne,slog henne och vred hennes näsa, och fick inte befrämja sin onda vilja.När han vidare började examinera henne ,sade hon,att han intet våldtagit henne.Men han bedrev sin vilje med henne med bägge deras samtycke.Han Jakob nekade stadigt till bägge beskyllningarna.Och när man då med högsta flit begynte förhöra henne,tog hon sin ord tillbaka, och sade sig av hat och avund hava honom påfört.
Resolution:
Hustru Gunela skall efter det 20 kaptitlet i Tingsmåla B böta för bägge beskylnningarna-80 daler treskiftes
DBN1658,24/3,§5:
Jacob Asmundsson i Lögdeå tilldömdes att betala sin lego-piga Anna Samuelsdtr sin förtjänta lön på två år - 12 daler kmt., avkortades därav vad bevisligt är henne uppburet hava på samma lön.
DBN1659,7/3,§2:
Joen Eriksson och Jacob Asmunsson i Lögdeå samt Anders Andersson i Hallen och Ingewald Hööksson i Brattfors, skall nästkommande vår sig till Sunnansjö begiva och där ett rätt Tegemål uti åker och äng grannarna emellan göra. Därhos i akt taga, om någon har skada lidit, och Jord varit borta för, att densamma bliver vedergällning både i jord och för skadestånd lagt. Sedan när som vardera har sin ägodel lika godan uppgjort eller brukat, då hava de makt efter - 41 Cap. av Byggninga Balken att rätt tegemål över hela byn gånga låta, eftersom de i byskatten till Cronan utgöra.
AGN1693,1/12,§17:
Per Larsson i Idbyn såsom fullmäktig av borgaren i Enköping Jakob Persson krävde farbrodern Åsved Jakobsson i Lögdeå för arv i Lögdeå efter farfadern salig Jakob Åsvedsson som efter 1663 och 1664 års byteslängder sig bestiger till 28 marker jord a 3 daler kmt i marken gör 84 daler kmt. Hem efter farbrodern Lars Jakobsson 7 marker jord å 3 daler gör 21 daler kmt, begärandes att Åsved Jakobsson måtte påläggas betala denna innestående rest. Mårten Åsvedsson svarade att först bör avgå den del som Jakob Perssons fader tillkommer att svara uti farfaderns halvsyskonarv, som efter byte måste betalas och på honom belöper 7 daler 16 öre kmt. Sedan har Jakobs salig fader uppburit i gods 67 daler 16 öre kmt. Därpå han intet mera betalt än en tunna salt för 16 daler så att 51 daler 16 öre rester på godset och beräknas på hans arv så att intet mera återstår skull än 25 daler 3 öre kmt. Om Lars Jakobssons arv sade han sig ingen annan kunskap ha än att hans fader var tvenne resor till Uppsala att fodra på arvet efter honom men bekom där intet emedan han Testamenterat all sin egendom till sin hustru. Men Per Larsson skulle intet vederkänna något till avkortning på betalningen av det fasta arvet utan salig Per Jakobssons kvittobrev uppvist påstående om något år till salig Per Jakobsson levererat så är det genast med salt och annat betalt 2) Halvsyskonarvet förmente han vara avdragit när byte skedde efter farfadern 3) Om Åswed Jakobsson gjort några resor till Uppsala att där fodra arv efter salig Lars Jakobsson, så är det intet skett för Per Jakobsson, som där på orten själv stadder var, utan som hans fasta arv i Nordmaling kan kom syskonen till arvs så fodra Per Jakobssons barn sin faders.
Resolution:Som det finns av 1663 och 1664 års byteslängder att salig Per Jakobsson rest efter sin salige fader Jakob Åswedsson 28 marker jord i Lögdeå by å 3 daler kmtmarken som gör 84 daler kmt och Åswed Jakobsson som jorden besitter intet kan bevisa härpå något mera till sin broder salig Per Jakobsson betalt än det han år 1688 för honom efter dem utlagt till faderns halvsyskon 7 daler 13 öre kmt, alltså blir Åswed Jakobsson till sin broder salig Per Jakobssons barn skyldig på deras fasta arv i Lögdeå 76 daler 19 öre kmt som han dömes till att betala 2) så vida salig Lars Jakobssons arvejord i Lögdeå 28 marker hemfallit syskonen till arvs tillkommer salig Per Jakobssons barn därav 19 daler 4½ öre kmt, sedan då lottens proportioner i halvsyskons arven är avdragen som Åswed Jakobsson även till sin broders barn bör svara om han icke kan bevisa betalningen redan vara gjord på något sätt. 3)Vad eljest anbelangar deras handel med gods de växlat, så kunna parterna serdeles sluta däröver räkning med varandra
