Troligen son till Bonden och Nämdemannen Lars Mårtensson i Gästa, Njurunda socken.Martinus Laurentii (1563-1610), sannolikt från Hälsing-
land, var 1563 khde i Torp. I anledning af det s. å. utbrutna kriget mot
Danmark-Norge rapporterar Hälsinglandsfogden Mats Michelsson i bref
28 aug. 1563 till kon. Eriks beryktade prokurator, Göran Persson, att han
tagit del af den skrifvelse, som kyrkoprästen i Torp Mårten Larsson ut-
färdat till sina grannar, innehållande de underrättelser denne erhållit af
prästerna i Jämtland om, att »2000 jutar och ändå flere nalkades i afsigt
att bränna och härja». Själf blef khden så svårt betungad med inkvarterin-
gar, då de svenska trupperna drogo upp till Jämtland, att den kunglige
krigsöfversten Claudius (Collart) Gallus fann sig föranlåten att befria
honom från den gärd till krigsfolkets behof, han liksom andra präster bort
utgöra, belöpande sig i fetalier till 10 pund 1 fjerd. (bref dat. Torp 5 febr.
1564). Jämte öfriga Medelpadspastorer afgaf herr Martinus i Torp trohets-
försäkran åt kon. Johan III på Landstinget i Njurunda 3 nov. 1568. Genom
kgl. bref 6 apr. 1569 erhöll herr Mårten ½ pundläst spanmål (6 pd) i ve-
derlag för en socken, som han mist (Hafverö) och är lagd under Hoodall
prästegäll i Hälsingland. Till Älfsborgs lösen 1571 utgaf han 40 mk 6 öre,
utgörande 1/10 af värdet på hans lösegendom, som angafs vara: silfver
60 lod, koppar 2 pund, kor 10, får 9, svin 5, ungnöt 4, getter 3, bock 1,
1 häst för 10 mark, 1 sto för 4 mark. I bref 17 febr. 1572 till kgl. kamre-
raren Peder Håkansson, hvilken khden kallar »sin scholebroder», omtalar
han, att under hans antecessors tid afgick Haffre från Torps pastorat.
Själf hade han beflitat sig att få det under Torp igen, men som kon. Erik
ej ville rygga sin sal. faders bref, förunte han honom en halfpundläst.
Ej längesedan hade detta vederlag blifvit återkalladt, och nu beder han,
att Peder Håkansson må förfordra hans ärende att återfå detta vederlag,
eftersom han under krigsoroligheterna haft stor gästning af konungens
krigsfolk, såsom herr Hans Kyle, Jesper Larsson, Johan Siggesson, herr
Knut Soop och Mats Torne, Claudius Gallus m. fl. För besväret ville han
skänka brefmottagaren ett godt björnskinn. (Orig. i Medelpads handl.
1585 KA.) Genom kon. Johans bref 4 mars 1585 återfick khden veder-
lagsspanmålen, hvilken då liksom förut skulle utgå med 6 pd. Han under-
skref 16 febr. 1577 liturgiens antagande, 1593 Upsala mötes beslut, präster-
skapets försäkran 19 febr. 1594 och riksdagsbeslutet i Upsala 23 febr. s. å.
samt Söderköpings riksdagsbeslut 22 okt. 1595. Torde ha dött 1610, ty
följande års tiondelängd är bevittnad.af efterträdaren. Khden var ägare
till flera hemman och Medelpads dombok för år 1618 meddelar åtskilligt
om arfskiftet mellan barnen.
G. m. Elisabeth Carlsdotter, dotter till khden Carolus Henrici i Tuna,
Medelpad.
Barn: Abraham, faderns efterträdare som khde; Michael, hemmansägare i
Borgsjö s:n; Brita, g. m. Peder Jönsson i Hof, Hackås s:n, Jämtl.; Catharina,
g. m. khden Petrus Joannis i Njurunda; Elisabeth, g. m. khden Matthias Helgonis
i Njurunda (Rättelse: Ljustorp); Barbro; Isak Clarman, khde i Tuna, Hälsingl., d. 1653;
Lars, yngste son, hemmansägare i Viken; dessutom 2 döttrar.
--------------------------------------------------------------------------------
Tagit från Härnösands stifts herdaminnen av L. Bygdén.
