Komminister i Säbrå på 1570-talet. Vice pastor i Själevad i slutet av 1588 och blev 1589 kyrkoherde därstädes. Kyrkoherde i Säbrå 1589-1603.
Han uppges ha varit docens i Gefle skola 1570, sedan kommunister i Säbrå. (Källa: Bygdén)Enligt brev av Johan III 29/3 1591 tillerkändes han 6 pund spannmål, vilket senare konfirmerades sv Sigismund och hertigKarl 27/2 1596 Undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 1595. Liksom sin broder uppräthöll han även kyrkoherdetjänsten i Härnösand, dock endast under åren 1596-1603. Att han fick sköta Härnösand från 1596 berodde på att kyrkoherden Laurentius Jonae där kommit i slemmt rykte att ha belägrat klockarhustrun i staden och det tog långan tid innan han kunde fria sig från beskyllningen. Han blev begravd i sin faders kyrka mitt för altaret. Han hade liksom fadern varit förmögen och ägde flera hemman. (Källa: Östman, Michael)
Docent i Gävle skola 1570. Kyrkoherde 1589 i Själevad, därifrån transport till Säbrå.
Undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 och som riksdagsman Söderköpings riksdagsbeslut 1595.
Begravd i Säbrå kyrka mitt för altaret. Sonen Jacobus Zäbråzynthius Bure (1572-1642) blev professor och biskop i Strängnäs.
Johannes tog namnet Bure efter sin bror Engelbertus hustru Elisabeths släktnamn Bure. Elisabeth var f.ö. moster till den berömde run- och fornforskaren Johan Bure (1568-1652) (Johannes Thomae Bureus) Litt: G. Stålbom: Runristningar, s 59.
Johan Bure var ivrig släktforskare och menade sig kunna föra sin släkt tillbaka till Olof Skötkonungs tid, vilken,som framgår av nedanstående anor, även Johannes härstammade ifrån.
Litt: Svenskt biografiskt lexikon VI s 685.