DBN1691,26/3,§4:
Abraham Tobiesson i Gräsmyre kom för Rätten och på sin Mågs Jacob Michelssons vägnar begärde få tillstånd upptaga Ödes hemmanet i Hörnsiö bestående av 10 seland Jord som varit Anders Nilssons hemman ibm. Ställandes sig själv i löfte tillika med grannen Tobias Jonsson att han hemmanet väl upphävda skall, så att Cronan kan därav sina utskulder bekomma, allenast mågen kan till dess upprättande några frihets år bekomma, propotionerade efter den svårighet som bemälda hemman till uppbrukande med sig för. Då det över Ödes hemmanets beskaffenhet ransakades, och på efterfrågan intygades att detta hemman legat Öde allt ifrån 1675, då Anders Nilsson i den svåra tiden blev död, så att Åkern nu ligger i Lind och läge, Ängen alldeles skogslupen, Diken och Gärdesgårdarna förfallna, Husen alldeles nerruttna och till intet dugliga, så att en gård ånyo måste uppsättas. Till hemmanet är någorlunda god Skog, Mulbete medelmåttligt, intet Fiske. Vilket hemman efter Nämndens prövande intet synes kunna mot 15 års Ödesmål upprättas under 6 års frihet. Och som Nämnden erkände löftet för............,så kunde Jacob Michelsson intet vägras detta Ödeshemman mottaga och lämnas till Hr. Gouvernörens vidare ratifikation om frihetsårens nyttjande emot Ödes målet.AGN1700,27/8,§13:
I lika måtto söker Olof Tobiasson från Gräsmyre få upptaga Anders Mattssons hemman i Hörnsiö som Crone är, sättandes för sig i löfte fadern Tobias Jonsson i Gräsmyre och Jöran Simonsson ibm. vilka efter Olof Olofssons i Brattfors bevittnande försäkra att han bemälda hemman med flit skall upparbeta ifrån Ödesmålet, varför hemmanets beskaffenhet undersöktes och det befanns av förra årens ransakningar att detta hemman legat Öde åren 1697 -99, jämväl intygades att det även innevarande år 1700 legat Öde, varigenom husen till större delen är förfallna, åker och äng skoggångna, gärdesgårdarna förfallna, som Ländsman och Tolvmän synat och betygar. Under Byn är god fångskog, ringa fiskevatten, gott mulbete, ett litet kvarnställe. Alltså synes detta hemman intet kunna upprättas under tre års frihet.
AGN1701,23/2,§13:
Olof Tobiasson från Gräsmyre som söker tillstånd få upptaga ifrån Öde Anders Mattssons hemman i Hörnsiö 8 1/2 seland som Crone är, satte för sig i löfte fadern, Tobias Jonsson i Gräsmyre och Jöran Simonsson ibm. vilka efter Olof Olofssons i Brattfors bevittnande, försäkra att han bemälda hemman med flit skall upparbeta ifrån Ödesmålet. Varför hemmanets beskaffenhet undersöktes, då det befanns av förra årens ransakningar att detta hemman blivit Öde år 1697 i det Åbon Anders Mattsson är bliven död och änkan för fattigdom gått därifrån, som sedan legat Öde och obärgat 1698 och 1699, jämväl år 1700, varigenom husen till större delen är förfallna, Åker och Äng skog-gången, Gärdesgårdarna förfallna. Som Ländsman med Tolvmän synat och betyga. Under Byn är god fångskog, ringa fiskevatten, gott mulbete, ett litet kvarnställe. Alltså synes detta hemman intet kunna upprättas under 3 års frihet.
AGN1703,9/3,§17:
Bef.man Olof Westman angav ett stort underslev skett med kyrkotionden i Nordmalings socken genom provet som Tionderäknaren gjort, därför han är vorden förorsakad att låta andra efter dem prova förlidna 1702 årsväxt, och befunnet att ett alttför stort skiljefång som bägge proven kan visa. Påståendes att såväl allmogen som Tionderäknaren måtte anses med vederbörlig correktion för en sådan stor (snålighet). Härpå tog Rätten sig för att efter Tiondelängden gå Socknen igenom, och inkallades var Tionderäknare med de Byar han räknat i för sig själv, föreställandes dem skiljefånget. Då Tionderäknaren ville sig på det sättet förklara, att de gjort provet tagandes ett band av var tionde skyl, men de som förrättat samma provet tagit i Lon, och råkat på bästa säden, förutan att ingen gissmån är avdragen vid samma prov, ej heller Slösäden. De andra bönderna sade sig lämnat i Tionderäknarens makt sätta provet som han behagat, och har därefter gjort sin Tionde i Kyrkohärberget, ville alltså i ingen del vara skyldig till någon brist. Vilket allt Rätten taget i överläggande. Prövandes skulden stå hos Tionderäknaren, nämligen: Lars Eriksson i Lögdeå, Erik Andersson i Mo, Johan Persson i Djupsjö, Tobias Jonsson i Gräsmyr, Erik Eriksson i Hummelholm, Jacob Larsson i Örsbäck, Jonas Nilsson i Håknäs, Elias Isaksson i Järnäs och Jonas Larsson i Levar, som genom efterprov av Tolvmän och flera är befunna intet vara rättfärdiga i sitt Ämbete, utan gjort allt för stort avslag på Tiondeprovet, Kungl. Majt. till skada och sina Socken män till nytta. Snart intill halvparten. Fördenskull dömes de vardera att plikta 40 mk. smt. i anledning av det 16 Capitlet Konunga Balken Stl.
Olof Larsson i Öhrsbäck anklagades även för oriktighet med Tionden, besitter lika stort hemman med sin granne, nämligen 10 1/2 sel., har och lika god Åker, men grannen gör Tionden efter 70 Skylar. Som därav flyter att han slår kull en stor del av sin årsväxt som han inte skylar, och allt vad som intet skylas gives ingen Tionde av, vilket skattas för ett stort underslev. Fördenskull Olof Larsson för sådant sitt svek dömes att plikta 12 mk. smt. i anledning av det 3 Capitlet Köpmanna Balken ll.
AGN1703,9/3,§49:
Kom för Rätten en benämnd Erich Kielsson som angav sig vilja uppta från Öde sin Faders Kjel Nilssons hemman i Hörnsjö, bestående av 9 seland,såsom han ock redan förlidet år 1702 gjort begynnelssen, begärandes någon frihet till hemmanets upprättelse från ödemålet. Varför eftersågs hur länge det legat Öde och befanns att Kiel Nilssons änka, hustru Brytha det Ödelagt år 1697 för sin fattigdoms skull. Sedan har det alla åren intill år 1702 legat Öde och obärgat, då Erich Kielsson det upptog igen till bruks. Har satt caution för sig, nämligen; Tobias Jonsson i Gräsmyr och Herman Mårtensson i Torrböle. Hemmanets beskaffenhet är denna, att åkern ligger all i lägder, på somliga ställen med små skog övergången, Ängen skoggången, Gärdesgårdarna förfallna, Husen nerruttnade så att de ånyo måste uppsättas. Under Byn god Skog, gott Mulbete, är en Fjällby. Detta hemman prövas intet kunna upprättas under 3 års frihet.
AGN1706,19/2,§8:
Tobias Jonsson i Gräsmyr gav klageligen till känna att nästförlidne den 18 Jan. innevarande år, uppbrann för honom en Riga, 12 alnar lång och bred och 20 varv hög med 14 skylar Råg som ödelades där, vilket sig nattetid tilldrog och ingen vet hur elden är uppkommen medan det som var inlagt i Ungen hade redan uppbrunnet innan folket gick därifrån om aftonen. Begärandes njuta Brandstods hjälp. Skadan på själva Rigan har Goda Män skattat till 30 dr. kmt., på Rågen 18 daler kmt. på Tobias gjorda Ed att så mycken säd var i Rigan då den uppbrann, som gör tillsammans 53 dr. kmt. och medan Landslagen i det 27 Capitlet Byggninga Balken tillkänner sådana att njuta Brandstod av Härandet. Ty dömer Rätten i följe därav att Tobias Jonsson i Brandstodshjälp bör njuta 53 daler kmt. på sätt som Förordningen av år 1686 och 1694 förmår.
