|
Johan Christoffersson
Bonde och tolfman i Vitån. Blev ca 85 år.
Född: | | omkring 1612 Vitån, Råneå (BD) 1) | | |
Död: | | 1697-02-01 Vitån, Råneå (BD) 1) | | |
Begravd: | | Råneå (BD) 1) | | Begravd i kyrkan Råneå. |
Familj med Margeta Andersdotter (- 1694)
Noteringar |
JOHAN CHRISTOFERSSON var hemmansägare på hemman nr 1 i Vitån, samtidigt var han gästgivare och postbonde (se nedan, tingsmål 1687-03-21!). Han satt som tolvman vid häradstinget åren 1660-1689 (se nedan!) Enligt dödbokens åldersuppgift skulle han vara född ca 1612, enligt åldersuppgift i husförhörslängden ca 1613. Säkrare åldersuppgift får vi i roteringslängden 1637 som uppger att han var 17 år gammal, vilket ger födelseåret 1620. JOHAN tycks ha efterträtt fadern på hemmanet Vitån nr 1 senast ca 1641, ungefär den tid då han gifte sig; fadern finns med i längderna fram till år 1638. I roteringslängden 1637 står JOHAN ensam på hemmanet, 17 år gammal; fadern återfinns inte i denna längd, och eftersom han vid det laget inte är överårig, bör det betyda att han av någon anledning inte anses duglig till soldat. Detta år var hemmanet av den storlek att det skattade för 6 spannland 1 skälsland; flera hemman i byn var större. I geometriska jordeboken 1645 anges hemmanet omfatta 25 skälsland, även här visar det sig att fem hemman i byn är större, det största ("stor" Per Hanssons) nästan dubbelt så stort. Vid det laget stod ju JOHAN CHRISTOFERSSON som ägare av hemman nr 1. 1656-09-21 ger JOHAN CHRISTOFERSSON till Råneå kyrkokassa testamente "efter sitt sal barn i Vitån" med 1 daler 16 öre. Sin nämndemansed avlade han "med hand å bok" på Råneå ting 1660-02-06 tillsammans med JÖNS NILSSON i Niemisel. Därefter återfinner vi hans namn ofta i domboken i samband med att han tillsammans med någon annan tolvman tillsattes som syneman vid ägotvister. Råneå ting 1674-10-29: "Första gången lät Jöns Johansson i Vitån uppbjuda det hemmanet JOHAN CHRISTOPHERSSON haver bebrevat honom." Råneå ting 1675-02-18: 2:a gången lät JOHAN CHRISTOFERSSON kungöra det som han uppdragit sina barn att efter sin (=hans) död ärva uti ett ödeshemman i Vitån. Råneå ting 1675-02-18: 2:a gången lät JOHAN CHRISTOFERSSON kungöra den förlikning som han hade gjort med sin son om ett ödeshemmans besittande. Råneå ting 1675-11-26: Uppbud 3:e gången: Johan Christofersson i Vitån lät uppbjuda det hemman som han är tillfallen av sin moderbroder i arv efter sin moder. Råneå ting 1676-11-23: JOHAN CHRISTOFERSSON i Vitån förekom och gav tillkänna huru såsom hans sal moder för någon tid sedan ärvt ifrån sin broder Oluf Anderssons hemman där sammastädes två skälsland jord i åker och äng, varandes beläget, åkern i Clasgärdan utmed hagen, Lillaträda i samma gärde och Lillåkern in i byn, samt äng därunder vid Bodören « fjärding, vilken jord hans moder i livstiden och han efter hennes död okvalt haver possiderat (=ägt),så hade ock JOHAN CHRISTOFERSSON tillöst sig 4 skälsland i åker och äng därunder utav samma hemman, nämligen i åker Rönträdet i Clasgärdan, Flatan in i byn, och i äng Sandänget 2 stänger; men Ormklabben och i Lillbodön 1 1/2 stång samt halva åråningen föregiver han sig mestadels hava uppröjt av skog och stybbe. Jämväl dessförutan bekommit sitt syskonebarns (= kusins), Olof Anderssons dotter Karin Olofsdotter i Stockholm skriftliga fullmakt och brev av den 3 oktober 1675 och 16 mars 1676 antingen att försälja de övriga ägorna, bestående av 14 skälsland som äro förpantade till åtskillige, eller ock själv inlösa och behålla dem under sig, dessförmedelst JOHAN CHRISTOFERSSON sade sig i en god mening och av faderkärligt hjärtelag fuller i förstone förunt och upplåtit sinom son Jöns Johansson att inlösa besagda 14 skälsland utav kredito- rerna som besuttit dem pantvis (tingsmålet fortsatt nedan). Efterspelet till denna transaktion finner vi i ett protokoll av 1695-06-21 (1« år före JOHAN CHRISTOFERSSONS död) vid Roteringskommissionens sammanträde för "roteramdet av Råneå sockens allmoge". Vi läser där: "Vid 38 rotan... Av de två avhyste rökar i Vitån, så haver JOHAN CHRISTOPHERSSON ibidem (= därsammastädes) Hans Erssons röken av 9 skälsland, som varit tillförende ärvt ifrån JOHAN CHRISTOPHERSSONS hemman, men sedermera ihoplagt och han erhållit dom därpå den 24 nov 1676. (Fortsättnig på tingsmålet ovan av 1676-11-23):"Men alldenstund han icke kan komma tillrätta med bemälte son, för hans och hans hustrus ogemen- och sturskhets skull, de där skola tillfoga honom allehanda förtret och i åtskilliga måtto förfördela, thy (=därför) anhölt fadern att det måtte efterlåtas honom att giva sonen igen sina (=hans) på ägorna utlagda penningar och själv behålla och bruka hela hemmanets ägor under sin hemmansrök såsom det nu över 60 års tid skall legat därunder och mestadels hela den tiden haver varit utan åbo, till dess någon av de andra barnen kunna uppväxa och han framdedeles [kan] transplantera (= överflytta) dem däruppå. Så, ehuruväl Jöns Johansson förmenar sig vara berättigad att få sitta ofördriven uppå de ägor han haver inlöst och hävdat av gäldenärerna efter faderns eget samtycke och bevillning, likväl och såsom det befanns 1) att de inte lära kunna komma överens eller längre förlikas med varandra, utan detta skulle kunna giva tillfälle till mångahanda oqväder (=okvädinsord, smädelser) dem emellan, 2) är samma inlösning icke tillfallen sonen av någon arvsrätt eller annan pliktighet utan eljest vorde förunt av faderns goda vilja, under förhoppning att sonen skulle förhålla sig tillbörligen emot honom,leva med honom i sämja och späkt (=fridsamhet, saktmod) och intet förtret tillfoga sinom fader, vilket dock sonen icke fullkomligen haver hållit på sin sida, utan 3) förorsakat fadern till andra tankar mot sig, härflytande utav åtskilliga otidigheter som förevarit dem emellan icke allenast uti ägornas inbärgning utan ock att sonen försökte lösa utav fadern de 6 skälsland han tillförne possiderat (=ägt), 4) haver ock Jöns själv desererat (=lämnat i sticket) och övergivit samma ägor, då han sedermera reste till Kalix socken till förgång eller sytningsman på ett hemman i Töre, vilket han ej heller länge behållit utan kom åter tillbaka därifrån, sättandes sig på dessa pantägor i Vitån tvärt emot faderns vilja och åtvarning, Fördenskull tillstår (=tillkommer det) fadern så mycket mera att nu ändra och ryggia sin förra disposition (=anordning, bestämmelse) som han 5) därjämte är närmare byrdisman till ägornas inlösen än sonen, jämväl 6) haver rätta arvingens Karin Olofsdotters skrifteliga tillstånd däruppå att han och inte sonen Jöns skulle inlösa och besitta ägorna, henne tillgodo i ålderdomen, där så omträngja skulle (= om så skulle bli av nöden). Alltså i beaktande till dessa skäl erkänner rätten att när fadern JOHAN CHRISTOFERSSON erlägger och betalar Jöns vad han skäligen bevisar sig hava utlagt till pantägornas inlösning, skall sonen träda därifrån, och JOHAN CHRISTOFERSSON behåller och hävdar sedan de 14 skälsland jämte de förra under sitt hemmans röketal, till dess någon särdeles åbo därå varder kommandes. Och förordnades länsman välförståndige Jöns Dagsson med tolvman ANDERS ANDERSSON i Råne att likvidera och jämka dem emellan om betalningen för själva utlösningen, husen och vad Jöns kan hava förbättrat därpå. Uti lika måtto bör ock Jöns taga penninglösn för den andelen i det fasta uti faderns eget hemman som kan tillfalla honom i möderne, emedan ägorna ej böra emot Kungl Maj:ts allernådigste resolution separeras (=avskiljas) ifrån gamla bolstaden och distribueras (=fördelas) alla barnen emellan utan förbliva under en åbos possession (=ägo) allena. Därjämte hade häradsrätten väl fog och skäl att belägga Jöns Joders modersyster (egentligen kusin, morbrors dotter), förbemälta hustru Karin allaredan 1674 tillskrivit gamla länsmannen Dage Jönsson (men icke honom Jöns [Johansson]), om besagda hennes arvsägor, det han hade uppbrutit, behållit under 2 1/2 års tid och ville nu dessförmedelst disputera sin faders undfångna fullmakt uppå samma ägors inlösn, oaktat utan skriften ej lydde honom till. Dock såsom han själv icke kan läsa och eljest är av stor fattigdom, alltså förskontes han denna gång för böterna och dömdes giva till de fattiga ett skäl korn. Råneå ting 1680-11-27: "Sakfälltes hustro Anna i Råneå till sina 3 markers sölvmynt för det hon inför rätta beskyllte tolvman JOHAN CHRISTOPHERSSON i Vitån att hava gjort sig (= henne) orätt uti ett stuguköp med Johan Andersson, dock icke kunnandes med skäl bevisa sådant, varmed ock hennes pretension på stuguköpets upphävande improberades (= underkändes)." Råneå ting 1687-08-13: "Sedan frågades om här i socknen finnes någonstäns där både gästgivare och postbönder förvaltas av tvenne bönder i en by. Därtill svarades att inga sådana finnas här i socknen, utan en förvaltar bägge tjänsterna, nämligen i Vitån av JOHAN CHRISTOPHERSON,haver 1« mil norr och 1 mil söder att föra posten . Sammaledes av Jöns Dagesson 1 mil norr och 1« mil söder med postens löpande.JOHAN CHRISTOPHERSSON blivit satt till postbonde uti sal herr landshövdingen Graans tid,sammaledes till gästgivare; där i byn har icke heller varit postbonde och gästgiveriet av urminnes, utan för en tid sedan blivit förordnat, och förr den tiden har posten gått alltifrån allt ifrån Råneå kyrka till Töreå." Råneå ting 1688-11-17: Hustru Kirstin Jönsdotter, soldatens Nils Olofssons sonahustru hade drunknat och omsider igenfunnits efter långsmat letande av alla grannarna, vid sjöstranden, ungefär 3 bysseskott i sjön, allenast på 1« alns djup. Hon hade ärnat att ro ensammen över fjärden, men båten var ganska liten och välte, så att hon ej kom längre än ett bysseskott ifrån stranden, "där fanns båten av tolvman JOHAN CHRISTOPHERSSON i Vitån, stående uti vassen med vatten,årorna utom suden (= båtrelingen) och samma lilla bytta i honom som hon hade tagit med sig. Han dock intet vetandes huru därmed vidare varit beskaffat."- Efter vidlyftig undersökning av målet beslöt rätten att hänskjuta sitt "enfalde- och oförgripelige betänkiande om hennes begravning under den höglovlige Kungl Svea hovrättens vidare nådgunstige resolution och gottfinnande, kunnandes den döda kroppen imellertid jordas på ett avsides rum inom bogården uti tysthet." Råneå ting 1693-08-17: "Jöns Larssons i Högsön, unge och gamle Nils Larssons i Vitån käromål till JOHAN KRISTOFFERSSON i Vitån angående någon dem emellan uppkommen tvistighet om ängesrå, varutinnan rätten nu intet kunde finna sig, remitterades till besiktning efter parternas anhållande å båda sidor...." 1695 var hemmanet (nu med sonen Lars Johansson som ägare) taxerat till « mantal och skattade för 5 spannland 4 skälsland. Där fanns 15 kor, 25 småkreatur, 2 hästar. / Leif Boström |
Källor |
1) | Boström, Leif (http://familjenbostrom.se/genealogi/) |
| |
2) | Wikström, Maud (http://slaktforskning.wikstrom-sundbom.se/) |
| |
|
|